O Henrik Klemming

2 Klemming, Otto Henrik, bror till K 1, f 24 dec 1825 i Sthlm, Klara, d 29 okt 1887 på Ösbyholm, Frötuna, Sth. Skolstudier i Sthlm, grundade tills med J M Törner en antikvarisk bokhandel i Sthlm 45, egen firma O H Klemmings antikvariat i Sthlm 46—70, medl av Sv bokförläggarefören 52— 76 (revisor 62-—67), inköpte uppsalafirman Wahlström & Låstboms lager 52, delar av Ph J Meyers förlag 62, innehade tills med A Lundquist J Salmsons stentrycken jan 63—juli 71, inköpte delar av A Hellstens förlag 64, biträdde bokförläggaren F Beijer vid redigering av bokkat:er o distribution av lager till landsorten på 70-talet.

G 15 juli 52 i Paris (enl inflyttn:bok för Klara, Sthlm) m Maria Wilhelmina Wallin, f 7 maj 28 i Sthlm, Nik, d 11 okt 65 där, Klara, dtr till parmmätaren Petter W o Maria Ericsdtr.

Det är troligt, att Henrik K efter skolstudierna hade någon bokhandelspraktik, innan han vid 20 års ålder började sin verksamhet som antikvariatsbokhandlare. I likhet med sin bror (K 1) synes han ha haft ett tidigt utvecklat sinne för böcker, hos honom kombinerat med en lika utpräglad affärsbegåvning. När han o kompanjonen Törner 1845 öppnade sitt antikvariat i Storkyrkobrinken 9, var tidpunkten väl vald. Det genom Sv förlagsföreningen vid denna tid organiserade kommissionärssystemet bidrog kraftigt till bokhandelns uppblomstring o blev härigenom en indirekt förutsättning för det självständiga antikvariatets uppkomst. Firmans 15 juni 45 daterade Anmälan visar också ambitionerna: "Med nöje skola vi till tjänst för samlare i landsorten uträtta uppdrag om inköp av böcker m m in re litteraria. Vi åtaga oss även upprättande av förteckningar över bok- o myntsamlingar. — Tid efter annan ämna vi utgiva o kostnadsfritt sprida förteckningar över en del av de bättre böcker, som för tillfället finnas att tillgå hos oss". Redan den första förteckningen upptar också under rubriken "önskas köpa" två sidor desiderata (nästan enbart sv 1600-talslitteratur). I firmans förteckningar återfinns vidare specialavdelningar för sjökort, musikalier, biblar o planschverk samt tre inkunabler.

Om de arbeten o förhandlingar som föregått denna kvalificerade start är tyvärr ingenting känt. Men det var K som på ett banbrytande sätt fullföljde ambitionerna, då han följande år separerade från Törner o uppsatte egen affär i fädernegården, Drottninggatan 40. Hans första omfattande katalog (47) upptar 386 nr, fördelade på juridik, nordisk historia o arkeologi, sv geografi o topografi samt kart- o planschverk. Den andra (48) är koncentrerad på sv vitterhet o innehåller så gott som alla betydande namn tom Runeberg. Fler tryckta kataloger finns inte bevarade, men antikvariatet måste snart ha blivit ett tidigare i Sthlm saknat centrum för bibliofila forskningar o affärstransaktioner, även beträffande musikalier o handskrifter. 58 utbjöds genom K en viktig del av M J Crusenstolpes samlingar av 1700-talsmanuskript o autografer (inköpt av RA). Givande kontakter måste ha förekommit med brodern K 1, nu som bäst i färd med att bygga upp KB:s sv samling. På två egenhändiga pjäsmanuskript av Gustav III (plan till Drottning Kristina o greve Magnus De la Gardie samt koncept till Gustaf Adolph o Ebba Brahe) har K 1 antecknat, att de blivit skänkta till KB av K 20 aug 61. I en minnesruna av journalisten F Mengel, som tydligen bygger på nära personlig bekantskap, skildras K i sin miljö på följande sätt: "Då man besökte hans etablissement möttes man av en högväxt man med glasögon, mycket yvigt skägg, godmodig o iförd en klädsel som även var antikvarisk. Överallt i lokalen voro böcker uppstaplade, såsom det föreföll, i den vildaste oordning, men själv visste han var varje bok som efterfrågats var liggande." Det är tydligt, att K i Sverige gjorde antikvariatsbokhandeln till den förening av affär, vetenskap o skön konst, som den i bästa fall förblivit.

Vid sidan av eller i samband med sitt antikvariat ägnade sig K också åt förlagsrörelse i mindre omfattning. Han blev 52 medlem av Sv bokläggareföreningen o ingick där i den kommitté som 63 föreslog utgivandet av en sv bokkatalog med Hj Linnström som redaktör. 70 avyttrade K sitt antikvariat o levde därefter som förmögen privatman. Till en början biträdde ha.i dock bokförläggaren Frans Iteijer i dennes omfattande (o omstridda) bokauktionsrörelse. Mengel uppger, att han arbetade i smällkalla vintern i ett oeldat fd spannmålsmagasin, men att han därunder "trivdes förträffligt". Enligt en annan källa kallade han sig i detta sammanhang; för "Beijers magasinskarl". Av ett brev till K F Werner framgår vidare, att han 78 var sysselsatt med genomgång o omflyttningar av Säfstaholms slottsbibliotek.

I sitt arbete Släkten K:s historia förklarar Sven K, att K:s liv till följd av bristea på personliga dokument "efter 70 är omöjligt att utforska". Vissa yttre hållpunkter finns dock. 71 o 74 köpte han i två omgångar det sk Spökslottet, Drottninggatan 110. Han bebodde det endast delvis o tog inte emot hyresgäster, "emedan huset borde bibehålla sin karaktär av spökslott" (cit efter Mengel). Han hade en stor vänkrets i Sthlms lärda, journalistiska o artistiska värld. "I angenämt minne äro hans små fesler i det s k Spökhuset i Kungsbacken för de utvalda av våra bibliofiler samt lyriska scenens storheter" (nekr i tidn Kalmar). 76 företog han en badresa till Aachen, som fortsattes genom Holland o Belgien till Paris. I brev till K F Werner skrev han: "Mitt skägg väcker en verklig succés pyramidale här i Holland." I en nekrolog i DN heter det: "I utlandet voro jämväl K:s ovanliga bibliografiska kunskaper väl bekanta," o han kallades där också "en intresserad rådgivare o beprövad vän för många av konstens utövare".

76 sålde K Spökslottet till L J Hiertas änka o flyttade till en våning Östermalms torg 6. 81 köpte han Ösbyholm nära Norrtälje för 85 000 kr. Hans spartanska levnadssätt o omtanke om underhavande väckte där uppmärksamhet. Hans år på Ösbyholm omtalas i brevväxlingen mellan K1 o Carl Snoilsky, som var vän till båda bröderna. Sommaren 83 skriver K 1: "Henrik ... roar sig med att rensa sina fält från sten, stiger upp kl 4 o har egenhändigt burit bort 1 400 stenar, varav han bygger en fästning. Han lär vara ganska rik, o frisk blir han nog med sådant levnadssätt! " Snoilsky svarade: "Henrik blir naturligtvis en Metusalem med det nybyggarliv han för. Han är då en besynnerlig kurre om någon! " K dog emellertid redan 87 i lunginflammation efter hårt arbete på gården.