Karl Gustaf Klingstedt

Klingstedt, Karl Gustaf, f 26 febr 1657 i Riga, d 17 febr 1734 i Paris. Föräldrar okända. Porträtt-, miniatyr- o emaljmålare. G 07—11 m Marie Jourdan.

K var från 15-årsåldern soldat, först i sv tjänst under fem år o sedan i fransk under tolv år, varvid han avancerade till sergeant. Därefter lämnade han krigaryrket o slog sig ner i Paris för att ägna sig åt teckning o målning. En tid var han anställd som lärare hos hertig Filip av Orleans o vid dennes hov målade han flera porträtt av hertigen o dennes döttrar o älskarinnor. Ett porträtt av Peter den store, som han målade 1717 vid dennes besök i Paris, är försvunnet. Särskilt känd blev K som miniatyrmålare o kallades "dosornas Rafael". Motiven hämtade han med förkärlek från sin tids liaisonliv i parker, boudoarer, sängkammare o glädjehus. Belysande titlar på K:s alster är Diana och Acteon, Europa på tjuren (Louvremuseet), Venus o Adonis samt Diana o Cupido (NM). Andra populära motiv var Potifars hustru, Batseba i badet eller munkar o nunnor i galanta situationer (Inst Tessins saml). Många miniatyrer är kopior efter Watteaus kärlekspar eller figurer ur den italienska komedin. De amorösa scenerna är ofta rätt naiva o torde nog få räknas in under den elegantare pornografin. De flesta av K:s miniatyrer är utförda i grisaille med svag rosa karnation.

Arten av några av K:s konstnärliga uppdrag framgår tydligt genom ett brev (22 jan 17) till markisinnan de Balleroy från hennes kvicke nevö chevalier d'Argenson. Vid denna tid rådde stor osämja inom den k familjen. Orsaken var att prinsen av Conti tagit illa upp det skämtsamma öknamn "prince de Montaran", som regenten givit honom med anspelning på hans älskarinna mademoiselle Haran o dessutom hos K beställt en doslocksminiatyr, som förlöjligade honom. På mycket frivolt sätt framställde den prinsen med älskarinna samt den kände kvinnojägaren hertig de Richelieu o i bakgrunden mamma Haran som rasar över den skymf man tillfogat hennes dotter. För att hämnas beställde prinsen av Conti nu av K en serie dosor, vilka han frikostigt delade ut till sina vänner. Med synnerligen missvisande proportioner var i locket målat regenten med sin mätress madame de Nesle i en situation som i grovhet överglänste det mesta man sett i den vägen. Den franske konsthistorikern Mariettes karakteristik av K som en person "sans moeurs et sans pudeurs", som uppfyllde Paris med skabrösa miniatyrer, tycks sålunda vara ganska träffande.

Av K:s originalarbeten känner man från hans ungdom ett miniatyrporträtt av hertiginnan Elisabet Charlotta av Pfalz (Münchens nationalmuseum). Markis de Marigny ägde en av K:s miniatyrer målad på elfenben, en backanal, som hans syster madame de Pompadour återgivit i gravyr, o C G Tessin hade en snusdosa som dekorerats av honom. Av hans sällsynta porträtt finns ett av markisen av Maillebois i Sinebrychoffska samlingen, Hfors. Nationalmuseum äger en oval miniatyr av den kända franska skådespelerskan Charlotte Desmarés. Den största samlingen av K:s miniatyrer finns i Institut Tessins ägo (24 st), men för övrigt är han väl representerad i Europas museer o privatsamlingar. Flera av K:s motiv graverades av den franske kopparstickaren Bernhard Picart.

K var en i régencens Paris välkänd konstnär. Hans plats i konsthistorien är inte betydande, men han är intressant som tidstyp. Av konstnärligt begåvade utlandssvenskar är han en av de första som lyckades göra sig gällande i internationell konkurrens. Han inleder tillsammans med den sthlmsfödde emaljmålaren Charles Boit raden av sv 1700-talskonstnärer som gjorde sig ett namn i Paris.