Gösta L A Knutsson

Knutsson, Gösta Lars August, f 12 okt 1908 i Sthlm, Klara, d 4 april 1973 i Uppsala. Föräldrar: grosshandl Karl Lars Knut Johansson o Julia Augusta Askerberg. Studentex vid h latinlärov på Norrmalm i Sthlm vt 26, inskr vid UU ht 26, FK där 29 maj 29, FM 15 sept 31, ordf i Uppsala studentkår ht 36–vt 38, ab Radiotjänsts (från 57 Sveriges radio ab) ombud i Uppsala 36–69, ordf i Uppsala studentkårs allm sångfören från 59. Förf.

G 16 aug 47 i Sthlm, Hedv El, m Erna Nastenka Eng, f 11 jan 26 i Gbg, Haga, dtr till förf Uno E o Ester Gunhild Reimertz.

Gösta K studerade i Uppsala humanistiska ämnen i ursprunglig avsikt att bli lärare eller bibliotekarie. Då han 1936–38 var studentkårens ordf, var därmed förenat uppdraget att fungera som platsombud o hallåman i Uppsala för Radiotjänst. K blev starkt intresserad av verksamheten, övergick till radion som huvuduppgift o kvarstod som programombud i Uppsala till 69.

Som radioman blev K framför allt känd som organisatör av frågesporten, under lång tid en av Sveriges radios största succéer. Efter engelsk o amerikansk förebild introducerade K från början frågesporttävlingar mellan studentnationerna i Uppsala o vid turnéer i folkparkerna tillsammans med "allvetaren" fil lic Ejnar Haglund. 1 dec 38 sändes för första gången ett program av denna karaktär i radio. Därmed var början gjord, o under årtionden ledde K i radion med outtömlig variationsrikedom allmänbildningstävlingar mellan olika kategorier av medverkande. Synnerligen populära blev likaså hans övriga programserier av underhållningskaraktär: Månadens magasin, som han ledde under åtta år, Oförberedda talares klubb, Knepiga klubben m fl. K:s varma känsla för barn gjorde honom också till en utmärkt ledare av program för de yngsta radiolyssnarna.

Samtidigt med verksamheten i radio vann K stark popularitet som en av Sveriges mest kända barnboksförfattare. Redan i hemmet o under skoltiden hade han glatt sin omgivning med små präntade skämttidskrifter, o 25 framträdde han vid en skolfest med det dramatiska lustspelet Informatorn på Björkeberga. 39 gjorde han sin egentliga debut med barnboken Pelle Svanslös på äventyr, som blev en utomordentlig succé, utgavs i en mängd upplagor med tillsammans över en miljon exemplar på svenska o översattes till tio språk. Bokens huvudfigur, en katt utan svans, har måhända delvis sin förebild i Oscar Rydqvists kattböcker på 20-talet men är helt självständigt skildrad i en realistiskt komponerad värld, som hämtat drag från uppsalamiljön o K:s umgängeskrets. Boken följdes av en rad fortsättningar om samma huvudfigur o av böcker om andra djur. K översatte o bearbetade, delvis tillsammans med sin hustru, också en mängd utländska barn- o ungdomsböcker. Hans strävan att höja serietidningarnas standard med serien Tuff o Tuss vann erkännande av bedömare inom skolvärlden. Underhållningsprogrammen i radio medförde som biprodukt böcker om frågesport o sällskapslekar, o han bidrog regelbundet till underhållningssidorna i SvD o Expressen med material av liknande karaktär.

Alltifrån studieåren vid univ blev K uppsalamiljön trogen. Han deltog livligt i studentlivet som nationskurator o kårordf, o som redaktör för studenttidningen Ergo 40–42 gjorde han en betydelsefull insats i de under krigsåren aktuella internationella problemen inom studentvärlden. Uppvuxen i ett musikaliskt bildat hem var K mycket aktiv inom musiklivet i Uppsala, bl a under flera år som ordf i Uppsala studentkårs allmänna sångförening, under hans ledning ombildad till en blandad körförening. I sällskapliga sammanslutningar som Juvenalorden o Samfundet SHT intog han med sina rika talanger en framskjuten ställning. Under sina senaste år intresserade han sig för Rotary, där han blev distriktsguvernör. K:s varma känsla för djur kom honom att engagera sig i kampen för djurskydd. Han var ordf i Hundfrämjandet o redaktör för tidskriften Hundjournalen, som han grundat 65.

Med sin rika personliga utrustning skapade sig K en egen o originell bana. Ehuru personligen vänfast kunde han stundom hålla påtaglig distans till människor o var i umgänget ej sällan fåordig o ospontan. Men vid större organiserade framträdanden, i hans radioverksamhet o i hans författarskap kom hans spelande intellekt o hans lekfulla, vänliga humor på ett annat sätt till sin rätt. Han blev en glädjespridare som få o vann under årtionden en enastående uppskattning o popularitet.