C Frans Henrik Kockum

3 Kockum, Carl Frans Henrik, brorson till K 2, f 9 okt 1878 i Malmö, S:t Petri, d 15 juli 1941 där, ibid. Föräldrar: tobaksfabrikören Lorens Petter K o Augusta Hecker. Maskining:ex vid tekn högsk i Darmstadt 02, praktiserade i USA 02—04, vid K:s mek verkstads ab, Malmö, 04—07, kamrersassistent där 07—08, kamrer 08—12, VD i Fastighetsab Centrum, Malmö, 09—12 o från 22, led av styr för K:s jernverks ab från 10 (ordf i styr 26—35 o från 39), kassadir i K:s mek verkstads ab 12—19, andre VD 19—36 o VD 36-40 (led av styr 12—41), led av styr för Manufaktur ab i Malmö 33—40, Malmö fören bryggerier 34—40, Skånska inteckn:ab 34—40 o Navigationsskolan från 35.

G 18 sept 09 i Sthlm, Hedv El, m Karin Schram, f 4 aug 86 där, d 14 nov 75 i Malmö, Slottsstaden, dtr till köpman Magnus Fredrik S o Alma Beata Christina Dillberg.

Frans Henrik K anställdes 1904 vid Kockums mek verkstads ab i Malmö, samtidigt som civilingenjör Georg Ahlrot blev överingenjör o VD. K placerades snart i administrationen o utsågs 08 till kamrer. Under de närmast följande åren genomfördes en kostnadskrävande strukturomvandling i samband med företagets koncentration till hamnen. Intill varvet förvärvades av Malmö stad avsevärda markarealer, på vilka bl a maskin- o järnvägsvagnsverkstäder, gjuteri, smedja o kontorshus anlades. Därtill kom ombyggnad av kajer, kranar o transportanordningar. 13 skedde överflyttningen till det nya fabriksområdet, o de gamla verkstäderna i Södra förstaden nedlades. Då 1:a världskriget bröt ut, stod Kockums nya anläggningar rustade o kunde ta emot beställningar både på last- o örlogsfartyg. Bland de senare kan nämnas pansarskeppet Gustaf V.

Efter fredsslutet inträdde en högkonjuktur för varvsindustrin, o ny utbyggnad verkställdes skyndsamt. 19 utsågs K till VD jämte Ahlrot o fick allt större möjligheter att påverka utvecklingen av företaget, ekonomiskt o organisatoriskt. Broavdelningen, som legat nere 13—21, erhöll av Järnvägsstyrelsen stora brobeställningar för de norrländska älvarna. 23 förvärvades licens av Maschinenfabrik Augsburg—Nürnberg AG för tillverkning av dieselmotorer, som här kallades Kockum—M A N-motorer. Denna fabrikation krävde ytterligare utvidgning av verkstäderna o anskaffning av åtskillig maskinell utrustning. Dieselmotorn hävdade sig som drivkraft för allt större handelsfartyg. En dieseldriven motorboggievagn, levererad 29 till Varberg—Borås—Herrljunga järnväg, var inledningen till företagets motorvagnstillverkning. 34 började dieselmotorvagnar o lok byggas med motorer enl A/S Frichs i Aarhus system.

K blev 36 ensam VD, o Ahlrot kvarstod endast som styrelseordf. Vid Kockums jernverks ab hade K sedan 26 lett styrelsearbetet, men han lämnade nu ordförandeposten för att koncentrera sig på Kockums mek verkstads ab. På några få år genomförde han de största o dyrbaraste förändringarna dittills, som innebar högre teknisk standard, rationellare drift o betydligt ökad leveranskapacitet. Tidigare levererades i genomsnitt 4 stora motorfartyg per år, men 40 var kapaciteten 8 stora fartyg, förutom ubåtar. Genom anläggande av ny stapelbädd med en bredd på 24 m kunde fartyg byggas med upp till 24 000 d w tons lastförmåga. K förbättrade även kontorstekniken, o hans företag var det första i landet, som införde huvudbokföring med hålkortsmaskiner.

Vid årsskiftet 40—41, då bolaget firade 100-årsjubileum, drog sig K tillbaka p g a försvagad hälsa. Sedan hans inträde i direktionen 12 hade tillverkningsvärdet ökat från c:a 6 miljoner kronor till c:a 25 miljoner. Antalet anställda hade stigit från omkr 1 100 till 2 500. K hade stor del av förtjänsten för rörelsens utveckling, soliditet o höga standard, o han var länge en av landets ledande industrimän. Han var också mycket uppskattad av personalen genom sin vänlighet o humor.