M Johanna (Ninni) Kronberg

Kronberg, Maria Johanna (Ninni), f 28 sept 1874 i Gävle, d 1 okt 1949 i Lund. Föräldrar: lotskaptenen Anders Wictor Berggren o Caroline Louise Stuart. Näringsfysiologisk forskn på Rydsgårds säteri, Villie, Malm, 22—46, led av styr för ab Practic comp ltd, Rydsgård, 3 april 23, VD där 19 juni 36— 25 okt 47, en av grundarna av Sv mjölkprodukter ab (SMP), Sthlm, 38, verksam där 38—40, VD i ab Skånskt bindmedel, Lund, 29 nov 39—7 sept 44.

G 4 sept 96 i Gävle m grosshandl Erik Gustaf Kronberg, f 25 maj 70 där, d 20 jan 30 där, son till grosshandl Bengt Gustaf K o Sara Elisabeth Augusta Lindh.

Efter sitt giftermål kom Ninni K att intressera sig för makens rörelse, en maltfabrik, vars tillverkningsprocesser hon tog del av. 1915 övertogs emellertid denna av ett aktiebolag med flera sthlmsbryggerier som intressenter, o makarna ägnade sig därefter åt egen näringsämnesagentur, från 22 under ab Erik Kronberg, o förvärvade bl a 19 o 20 patent på A J M Jensens jästframställningssätt.

22 kom K som gäst till konsul Wilhelm Westrup på Rydsgårds säteri i Skåne, där bl a mjölkkonservering försökts men utan framgång. Under besöket greps K av intresse för den näringsfysiologiska forskning, som där bedrevs. Westrup skaffade henne litteratur o lät inrätta ett enkelt laboratorium åt henne i ett gammalt gårdsmejeri. Hon bearbetade först Jensens metod o kom så småningom fram till ett slags torra jästtabletter, "jästmedlet Practic". Westrup organiserade snabbt ett bolag, ab Practic comp ltd, konstituerat 3 april 1923 med honom själv som VD o K o hans fru som styrelseledamöter. Aktiekapitalet var 135 000 kr men nedsattes efter ombildning i dec 24 till 5 000 kr, varefter bolaget förde en tynande tillvaro. På somrarna fortsatte K sina experiment på Rydsgård, o sept 27 erhöll hon patent (69730) på ett mjölkserumpreparat som degförbättringsmedel, det s k Practicmjölet.

K hade varit ekonomiskt oberoende men efter makens död 30 blev situationen en annan. Westrup upplät då bostad åt henne i huvudbyggnaden på Rydsgård, o hon började arbeta på utveckling av ett torrmjölkspatent, som maken ägt, men som enbart haft teoretiskt värde. Långvariga, noggranna o tålmodiga experiment ledde till en förbättrad o hållbarare torrmjölksmetod, som hon fick patent på i maj 34 (85916).

Trots att hjälp med exploateringen inte kunde erhållas, fortsatte K träget sin forskning. Torrmjölk kunde också användas som bindmedel i charkuterivaror, o maj 35 fick hon patent på ett sådant förfaringssätt (87636). En biprodukt var bindmedel vid kexframställning. Prof Herman Nilsson-Ehle inspirerade o understödde hennes fortsatta arbete. 37 var hon färdig med en ny typ av lagringsbart torrmjölkspulver, som i motsats till andra fabrikat stod den naturliga mjölken nära i smak o kvalitet. I aug s å anbefallde arméförvaltningen försök med detta vid Svea ingenjörkårs matinrättning o under fältmässiga övningar med mycket goda resultat. Lyckade prov utfördes också i Indien. 16 aug 37 patentsökte K "Practic"-metoden, att tillsättamjölksyraalstrande bakterier (96765).

38 erhöll K på jordbruksdepartementets förord statsanslag på 25 000 kr för fullföljande av sin "ur folkhälso- o försörjningssynpunkt utomordentliga vacuumtorkade mjölk". I samband därmed blev hon mycket uppmärksammad i pressen, o lovord strömmade till henne från när o fjärran. På Rydsgård var dagsproduktionen endast 50 liter o det gällde att få till stånd en torrmjölksindustri med exportkapacitet. När K ej lyckats intressera mejerikooperationen, vände hon sig till bankir C Bert Lilja, vilken tog kontakt med dir Axel Wenner-Gren. Denne insåg fördelen av att landets överproduktion av mjölk tillvaratogs i pulverform, som kunde få bättre exportvärde än smör. Dir Rolf Forshell från ab Sveriges förenade konservfabriker i Gbg sändes utomlands för marknadsundersökning. På hans positiva rapport inbjöd Wenner-Gren mejerirörelsen till samarbete, men då även han fick avslag, satsade han själv 250 000 kr till aktiekapital o bildade 38 Sv mjölkprodukter ab, SMP, med Lilja som styrelseordf o Forshell som VD. Med K, som ej ingick i styrelsen, tecknades 14 juni s å avtal, som tillförsäkrade henne royalty o vinstandel för produkter enl hennes patent 85916 o 96765. Bolaget uttog patent i många länder, o intresset från utlandet var mycket stort, särskilt från England o Frankrike, eftersom preparatet lämpade sig för trupper i kolonierna.

Kontor o försäljning förlades till Sthlm, där pulvret redan 38 demonstrerades i en del affärer. En fabrik byggdes i Kimstad, 16 km söder om Norrköping, nära Mjölkcentralens mejeri, varifrån rör leddes till fabriken. K skulle anpassa sitt system till en dagsproduktion av 30 000 liter (ca 8,5 1 oskummad mjölk gav 1 kg SMP-pulver). Hon medverkade tidvis i Kimstad (till 40) jämte sin medhjälpare Sture Blom, som blev verkmästare, o bolagets platschef, civiling Bror Hällqvist. Samtidigt förbättrade K sitt på bakteriologisk grund skapade bindmedel för kött, varpå tilläggspatent uttogs i april 39 (100810), o ett särskilt litet bolag, ab Skånskt bindmedel, med K som VD bildades s å. I Kimstad kom fabrikationen i gång i sept 39, o de första mjölkpulverlådorna låg i Gbgs hamn, då andra världskriget bröt ut o export omöjliggjordes. I stället fick fabriken stor betydelse för Sveriges beredskap, o bl a hade Frivilligkåren till Finland pulvret som enda mjölkkälla.

Nov 40 erhöll K på nytt statsunderstöd för "fortsatta undersökningar o forskningar på mejeri-, bageri- o charkuterirörelsernas områden". 41—42 utexperimenterade hon ett inhemskt kraftfoder för nötkreatur som ersättning för utländska foderkakor, vilket hade stor betydelse under krigsavspärrningen. SMP grundade 42 en fabrik även i Götene. 43 avgick de första gåvofartygen med bl a mjölkpulver till krigshärjade länder, o de följande åren var exporten dit stor. SMP:s produktionsvärde steg till 10 miljoner kr per år.

Produktutvecklingen vid SMP gjorde med tiden K:s patenterade metod obehövlig, o 3:e kvartalet 46 fick hon sin sista andel av vinsten. Ab Skånskt bindmedel hade upphört 44, o 47 trädde ab Practic comp ltd i likvidation. 49, när K avled, var även SMP nära att upphöra. Utländsk mjölkpulverproduktion hade kommit igång, efterfrågan minskade o priserna sjönk. En rekonstruktion under 50-talet o särskilt Semper barnmat gav dock nytt uppsving åt företaget, som under namnet Semper ab numera är ett storföretag.

K skildras som en nobel personlighet, besjälad av gudstro, entusiastisk över att kunna vara mänskligheten till gagn. Hon levde anspråkslöst o offrade utan betänkande alla inkomster på sina experiment. Hon avled helt utan anhöriga.