Peter Kruse

Kruse, Peter, trol f i Lübeck, d 30 dec 1645 på Säters kungsgård. Föräldrar: köpmannen Frantz K o h h. Var köpsven i Sthlm våren 01, burskap som köpman där 25 maj 05, en av direktörerna i sv handelskompaniet 1 jan 20 (konfirm:fullm 2 jan 23), adlad 12 mars 22, ståth över Näsgårds o Säters län 11 jan 25, arrenderade tills med Govert Silentz Säters garmakeri enl kontrakt 5 mars 28, ensam arrendator 10 febr 30, landsh över Kopparbergs, Näsgårds o Säters län o över österdalarna 4 okt 34 (endast över Säters län från 41).

Gm Cecilia Rehn, d 16 nov 45, dtr till rådmannen i Sthlm Ingevald Olofsson o h h.

I maj 1601 fick K som utländsk köpsven redogöra för Sthlms magistrat, varför han legat kvar i staden över den tillåtna tiden. Han sade sig då ha "sin handel till Rostock" o ha levererat kläde till sv kronan, "för vilket han icke ännu haver fått sin betalning". Fyra år senare svor han sin borgared, o 07 köpte han ett stenhus på Österlånggatan nära Järntorget. Han utökade sedan efter hand sitt fastighetsbestånd i denna del av Sthlm. Redan 07 hörde han till dem som betalade högsta mantalsavgiften. Hans hushåll uppgavs 13 vid en rannsakning över husfolk bestå av fyra drängar, tre pigor o tre gäster. 14 betalade endast Mårten Trotzig högre bidrag till Älvsborgs lösen än han.

K var också personligen engagerad i den av kronan för gäldande av Älvsborgs lösen dirigerade kopparhandeln o hade egen bod vid Kopparberget. Efter kontrakt uppköpte han under flera år betydande partier koppar av kronan o vistades hösten 17 i Lübeck för kopparaffärer. När K M:t 19 överlät all kopparhandel på det nygrundade sv handelskompaniet under F Schedings ledning, blev K en av kompaniets sju direktörer (instr 1 jan 20) o insatte själv stora summor i företaget. Under de följande åren var han mycket aktiv för kompaniets räkning (bl a uppehöll han sig 22 i Lübeck, Hamburg o Holland för att sälja koppar) o efterträdde i jan 25 Scheding i det viktiga ämbetet som ståthållare över Näsgårds o Säters län.

K:s huvuduppgift som ståthållare blev att under handelskompaniet leda det 24/25 inrättade kopparmyntverket i Säter samt grunda en stad på orten. Samtidigt ansvarade han för det av den inkallade Govert Silentz något tidigare grundade garmakeriet, dit falukopparen fördes för raffinering. K gick med utomordentlig energi till verket. I livfulla rapporter till kompaniet, kammaren o Axel Oxenstierna redogjorde han för sina insatser. Av garmakeriet o myntverket avhängde handelskompaniets o den statliga kopparpolitikens framgång. "Min plåga o arbete", skrev K, "är var morgon ny". När vårfloden 25 spolat bort alla anläggningarna vid Säter, var K otröstlig men grep sig raskt an med att uppföra dem på nytt, o snart var de i utmärkt skick. K vakade oavlåtligt över driften o lärde egenhändigt en ung dräng hantera snidverkets saxar. Som självmedveten kraftkarl hade han dock ett dåligt samarbete med sina närmaste medarbetare på platsen, myntmästaren Gilius Coyet o Silentz. Mot den senare gick han ibland hårt fram; i mars 28 övertog de visserligen som kompanjoner garmakeriet på arrende, men inom kort skildes Silentz från bruket, o K drev därefter enl kontrakt med kronan garmakeriet i egen regi.

Sedan K hösten 34 utnämnts till landshövding även över Kopparbergslagen, bar han omedelbart ansvar för den sv kopparproduktionen i alla dess led. Mellan Säter o Falu gruva delade han därefter sin tid. Vid Kopparberget befordrade han grundandet av staden Falun, presiderade i gruvtinget o ledde jämte bergmästaren gruvbrytningen. Gruvan var nu på väg in i sin storhetstid, men 35 inträffade ett svårt ras o K genomdrev uppförandet av den kostsamma s k Knektstötsbyggningen i gruvan för att förekomma nya. Han tog initiativ rörande kopparsmältningen o lät uppsätta en proberugn vid sitt residens Herrgården. Under K:s sista år inskränktes hans verksamhetsområde. Johan Berndes tillträdde 41 Kopparbergs län, o K ansvarade under de få år som återstod honom bara för vad som tillsvidare kallades Säters län. Både garmakeri o myntverk i Säter avvecklades vid denna tid o flyttades till Avesta.

K framstår som en dynamisk handlingsmänniska, färgstark o uppslagsrik, visserligen mån om sitt eget bästa, vilket dock i regel sammanföll med kronans intressen. Sin mest betydande insats gjorde han på 20-talet som ledare av kopparindustrin i Säter. K hörde därmed jämte en rad andra inkallade tyska experter till den sv kopparhanteringens förgrundsgestalter under dess hektiska genombrottsskede. — Från honom härstammar släkten Grusebjöm (bd 9).