Kullgren, släkter

Kullgren, släkt. Frälsebonden Jon Persson (d tidigast 1715) i Stora Bultorp i Medelplana på Kinnekulle hade enligt 1716 års mantalslängd en son Mårten, som torde vara identisk med den i följande mantalslängder uppträdande frälsebonden Mårten Jonsson (f 1684 el 85, f 1753) i Lilla Trolmen, Medelplana, eftersom dennes far i Medelplana dödbok 1753 uppges ha hetat Jon Persson. Mårten Jonssons son (Stårck) rådmannen i Ulricehamn Sven K (1718— 91) var farfar till rådmannen där Sven Mårtensson K (1789—1854), vars son apotekaren Karl Johan Alexander K (1823— 1906) i Mölndal gjorde stora testamentariska donationer till bl a Ulricehamns stad. Sven Mårtensson K:s farbror, rådmannen i Ulricehamn Alexander K (1750—1818), var farfar till disponenten vid Bäckhammars pappersbruk i Visnum, Värml, Joseph Daniel K (1824—89). Söner till den sistnämnde var ingenjör Otto Joseph K (1859—1918) i Sthlm, som byggde flera cellulosafabriker i Sverige o Norge. Hans bror Gustaf Hjalmar K (1863—1950) grundade 1902 Lindesbergs manufakturverk o övertog 1909 ledningen för Linde maskin- o snickeriab.

Bror till Mårten Jonsson var sannolikt skattebonden Per Jonsson (d 1735) i Storegården i Västerplana på Kinnekulle, som enligt Medelplana vigselbok 1701 kom från Stora Bultorp, o vars son skattebonden Sven Persson (1723—90) i Storegården var far till rådmannen Eric K (1748—98) i Kristinehamn. Dennes son Bengt Niclas K (1785—1838) blev efter resor till Västindien, Frankrike o Italien handlande i Gbg o Uddevalla o slutligen i Kristinehamn. Hans bror Sven Henric K (f 1787; levde ännu på 1820-talet) uppges efter resor till England o Ostindien ha bosatt sig i Konstantinopel, övergått till islam o gift sig med en sultandotter.

Eric K:s bror klädes- o manufakturhandlanden Jonas K (1756—1809) i Uddevalla, som ägde sillsalterier o trankokeri, var far till grosshandlaren o skeppsredaren Carl August K (K 1). Dennes dotter Lydia Viktorina K (1828—1908) skrev under pseudonymen Bärgtora boken Kärlek. Dramatisk teckning ur hvardagslifvet (1885), ägnade sig även åt målning o social verksamhet samt brevväxlade med Fredrika Bremer o Sophie Adlersparre. Hennes bror Ivar Adalrik K (1823—83) ledde framgångsrikt granitexportfirman C A K:s Enka i Uddevalla, som han utvidgade med ett stenhuggeri i Varberg 1855, medverkade vid lösningen av stadens järnvägsfråga o anläggningen av Kampenhovs spinneri, var 1871 en av grundarna av Munkedals pappersbruk i Foss, Göt, vars förste VD han blev, o förändrade ångbränneriet på Utsikten vid Uddevalla till ett bayerskt ölbryggeri. Ivar K:s son Carl Fredrik K (1873—1955) blev fil dr i Uppsala på avhandlingen Om metallsalters hydrolys (1904) o var docent i kemi vid StH 1904—09 o prof i kemisk teknologi vid KTH 1915—38, varjämte han hade flera statliga kommittéuppdrag. Carl K arbetade framför allt inom fysikalisk kemi o kemisk teknologi med särskild inriktning på massaindustrin o explosiva ämnen. Han testamenterade praktiskt taget hela sin kvarlåtenskap på c:a en kvarts miljon kr till en fond, Carl o Anna K:s fond, för stödjande av kemisk-teknisk forskning o undervisning vid KTH. Carl K:s skrifter är förtecknade i KTHH 1 (1947), s 143 ff. Hans bror Victor Ivar K (1868—1950) var länge VD för Granitab C A K:s Enka i Uddevalla (bolagets arkiv i GLA). Carl o Victor K:s farbror Carl Allvar K (1826—87) var från 1856 disponent för brodern Ivar K:s stenhuggeri i Varberg. Allvar K var far till skolföreståndarinnan Thyra Hedera Martina K (K 2) o till stadsmäklaren i Gbg Ernst Willgodt K (1865—1944), en av de ledande krafterna i arbetet för bättre teaterförhållanden i staden o ledamot av styrelsen för dess teaterförening.