Oscar Jacobsson

Jacobsson, Oscar, f 7 nov 1889 i Gbg, Haga, d 25 dec 1945 i Solberga, Göt. Föräldrar: asfaltläggaren Anton J o Hedda Sivertsson. Anställd vid ban- o maskinavd vid SJ i Gbg 07—19, elev vid Valands målarskolas o Sv slöjdfören:s kvällskurser, tecknare i Söndags-Nisse från 20, resa till USA 22, till Italien o Grekland 25—26. — Tecknare.

G 24 juli 35 i Gbg, Haga, m Ingeborg Helena Cecilia Hägg, f 22 nov 05 i S Åsarp, Älvsb, dtr till Frans Vilhelm H o Anna Catharina Andersdtr.

J var ännu minderårig, när hans föräldrar dog, och han och hans syskon blev utackorderade i skilda fosterhem. J kom sålunda att tillbringa sin uppväxttid hos en släkting till sin far och arbetade efter avslutad folkskola en tid som smedlärling. 1907 kom han tillbaka till födelsestaden Gbg och fick anställning vid Statens Järnvägar. Med undantag för en drygt halvårslång vistelse i USA 1922 kom han att bo kvar i Gbg till 1940, då han med sin familj flyttade till Kode i Solberga, Göt, där han bodde till sin död 1945.

Under sin tid vid SJ sökte J utveckla sin tecknartalang och gick på kvällskurser i Slöjdföreningens skola och på Valands konstskola. I 25-årsåldem kände han sig tillräckligt övertygad om sina teckningars kvalitet för att börja sända in dem till tidningar för publicering.

J:s teckningar, som med sina enkla och uttrycksfulla linjer, omväxlande med stora och sammanhållna ytor i svart och vitt, var mycket väl lämpade för reproduktion i dagspress och tidskrifter, blev redan från början uppskattade. Efterhand nådde J:s produktion en sådan omfattning att han för sin försörjning inte längre behövde arbeta vid SJ. Från 1916 medverkade han regelbundet i skämttidningen Naggen och var 1919—20 en av medarbetarna i tidskriften Exlex under dess korta livstid. Innehållsmässigt kan J:s teckningar karakteriseras som personliga, underfundigt satiriska bilder, vilka ofta speglar hans proletära bakgrund genom att framhäva sociala orättvisor och uttrycka misstro inför överhet och ett etablerat samhällssystems funktioner.

J uppmärksammades också av Hasse Z, som animerade honom att börja teckna en serie för Söndagsnisse-Strix. Detta ledde till tillkomsten av den figur med vilken J:s namn som skämttecknare framför allt är förknippat — Adamson. Seriefiguren Adamson var en lyckträff och blev snart en allmänt bekant person, i skarp kontrast f ö till sin upphovsman som livet igenom förde en tillbakadragen, nästan isolerad tillvaro. Framgången med Adamson berodde på att figuren ägde ett pregnant utseende — liten till växten, flintskallig sånär som på tre hårstrån, oföränderligt butter uppsyn och ständigt med en halvrökt cigarr i munnen — men lika mycket på att han alltid hamnade i situationer som de flesta människor känner igen. Även om dessa situationer ofta är absurt överdrivna, har man lätt att identifiera sig med Adamson i hans mer eller mindre välöverlagda försök att ta sig ur dem. Adamson-album utgavs årligen från 1921.

En av fördelarna med Adamson var att han nästan aldrig yttrade ett ord, vilket gjorde serien gångbar även internationellt. Adamsons existens uppmärksammades snart i USA, och J antog 1922 ett erbjudande att resa över för att teckna serien för amerikanska tidningar. En Adamson-serie per dag blev dock för betungande för J som efter omkring ett halvår återvände till Sverige. Också i andra engelsktalande länder kunde J notera framgångar. Samlingsalbum med Adamson-teckningar kom ut i Tyskland, England och Frankrike under 1920-talet. J fortsatte till sin död att teckna Adamson-serier, och 1942 skapade han för tidningen Vi ytterligare en seriefigur — Abu Fakir.

Minnesutställn 1946 i Gbg på Lorensbergs konstsalong med ett urval måln:ar o teckmar. Repr i NM o Gbgs konstmus.

Samlingsalbum med J:s teckningar med titlarna Adamson 1921—1950 (flera nya uppl samt utgåvor i bl a Berlin 1925—1929, London 1928, Paris 1929 o Hamburg 1954), Vicke-Vires äventyr 1941, Adamsons bästa under 25 år 1944 o Abu Fakir 1945.

Tryckta arbeten: Adamson's resa berättad av honom själv. Med teckningar. Sthlm 1926. 4:o. 111 s. -— Våra medarbetare [självbiogr skiss] (Söndagsnisse-Strix, 1932, Sthlm, 4:o, nr 17, s [3]).