Jeppe djäkn

Jeppe djäkn (ibland kallad Jakob Abrahamsson), d något av åren 1406–12. Fogde i Åbo åtminstone från 1377, lagman i Finland sannolikt redan 86, säkert 95, bosatt i Lübeck från omkr 97, blev riddare något av åren 98–01, bosatt i Reval åtminstone från 05.

G 1) m Katarina Haraldsdtr, d senast 86, dtr till underhäradshövdingen Harald Laurensson (fisk) i Sörby, Landeryd, Ög; 2) senast 01 m Helena, d tidigast 14.

J:s tillnamn djäkn brukade tilläggas skrivkunniga personer (bd 11), vilket lett till flera obevisade identifikationer. Om J:s släkt är säkert endast känt, att han hade en bror vid namn Martin Abrahamsson, som var fogde i Satakunda och i äktenskap med en syster till åbobiskopen Magnus Olofsson (Tavast) blev far till den från 1430-talet som riksråd och lagman i Söderfinne lagsaga förekommande Mats Martinsson.

Den politiskt viktiga perioden i J:s liv började med drotsen Bo Jonssons (Grip) död 20 aug 1386. Redan nio dagar senare skrev Finlands "frälsemän, bönder, brytar och landbor" till konung Albrekt och bad att få den med landet förtrogne J till lagman efter den avlidne. Denna anhållan upprepades efter sex veckor i ett brev till konungen från biskopen och domkapitlet i Åbo och torde ha beviljats. Dokumentariskt kan J dock inte beläggas som lagman förrän 1395.

J var sedan länge fogde på Åbo, ett av Bo Jonssons många pantlän. Han nämnes bland Bo Jonssons fogdar i konung Albrekts lejdebrev för dennes testamentsexekutörer och fogdar, som skulle infinna sig hos konungen senast 2 febr 1387. Detta brev synes ej ha fått något omedelbart resultat. Sedan drotsens änka Margareta Dume (bd 11) gjort Albrekt till sin och barnens förmyndare, tillkom 21 juni 1387 ett brev, genom vilket konungen lät J behålla Åbo slott för hennes räkning. Genom brev av 23 juni fick han ansvarsfrihet för den gångna tiden och rätt att behålla förvaltningen av Åbo, Satakunda och Borgå fögderier, tills Bo Jonssons barn nått myndig ålder.

Sedan Albrekt besegrats av drottning Margareta, deltog J hösten 1389 i mötet i Söderköping (A 1, f 10 v, RA). Därifrån skrev Bo Jonssons testamentsexekutörer ett brev till fogden Magnus Kase med befallning att överlämna Tavastehus och dess fögderi till Tord Bonde och J på drottningens vägnar. 15 aug 1395 upplät J emellertid till drotsens son Knut Bosson Åbo och Kastelholm med fögderier samt flera smärre slott i Nyland och Satakunda. Därvid namnes, att han även innehade Östhammars slott och län, som Knut Bosson lovade hjälpa honom att försvara mot drottningen. J:s innehav av detta slottslän kan dock ej beläggas senare, och redan före Knut Bossons förlikning med drottningen 1399 lämnade J landet.

J:s ättlingar på manssidan fortlevde i Estland ända till mitten av 1500-talet med släktnamnet Deken.