3 Jägerhorn, Fredrik Adolf, bror till J 2, f 2 maj 1760 i Helsinge, Nylands län, d 23 dec 1817 på Nykulla i Pernå, Nylands län. Volontär vid Nylands o Tavastehus läns dragonreg 67, page hos konungen 75, adj vid Savolaks lätta infanterireg 6 juni 77, fänrik vid livgardet 10 dec 77, löjtn o adj där 17 april 83, kapten 26 dec 90, major 19 april 95, överste i armén 16 nov 99, överste för det sk J:ska reg i Finland 19 febr 01, i rysk fångenskap 08, i rysk tjänst 08, landsh i Kymmenegårds län 21 mars 10—5 nov 12. - Ogift.
J:s namn är framför allt förknippat med Sveaborgs belägring och kapitulation samt det defaitistiska inflytande han anses ha haft på kommendanten viceamiral C O Cronstedt. J var, förutom med Cronstedt, släkt med flera av de främsta företrädarna för den finska officersoppositionen mot Gustav III:s krigspolitik samt för Finlands skiljande från Sverige, såsom brodern J 2, C H Klick, L R Glansenstierna och G M Sprengtporten, vilka dömts för förräderi av sv domstol och vistades i Ryssland. Enligt samtida vittnesbörd skall särskilt Sprengtporten haft stort inflytande på J.
Vid krigsutbrottet i febr 1808 var J underkommendant på Stora Öster Svartö, vilket betydde att han på Sveaborg var kommendantens ställföreträdare. Första bataljonen av J:s värvade reg tillhörde garnisonen på Sveaborg och stod tillfälligtvis under befäl av översten J H Gutoffsky. Den andra ingick i garnisonen på Svartholms fästning. Den låga stridsmoralen och myteriandan inom bataljonen bidrog till att kommendanten major C M Gripenberg nästan omedelbart kapitulerade vid fiendens ankomst.
Vid de förhandlingar med den ryske generalen J P van Suchtelen eller hans ombud vilka föregick Sveaborgs kapitulation spelade J en ledande roll. 21 mars gick han sålunda ut på isen för att mottaga hovrådet J S Hagelström, vilken var representant för den ryska överbefälhavarens politiska kansli. Följande dag släpptes ryska parlamentärer in i fästningen, varvid överläggningar med Cronstedt ägde rum i J:s bostad. Under Cronstedts fortsatta förhandlingar med van Suchtelen på ön Lonnan var J även närvarande. Sedan Cronstedt därefter inkallat fästningens krigskonselj, påtalade J konsekvent och ihärdigt fästningens brister. Under det därefter följande bombardemanget gjorde han vid åtskilliga tillfällen uttalanden inför trupperna som hade en deprimerande effekt på stridsviljan. Under det stillestånd som föregick den slutliga kapitulationen 3 maj motverkade J likaledes energiskt tendenser till myteri för att bryta överenskommelsen om den villkorliga kapitulationen, sedan ryssarna å sin sida överträtt flera av villkoren.
I likhet med övriga ledamöter av krigskonseljen dömdes J till döden för förräderi 11 febr 1809 av generalkrigsrätten vid norra finska armén. Den fortsatta rättegången vid krigshovrätten avbröts 17 jan 1811 på ryskt initiativ under hänvisning till amnestiparagrafen i Fredrikshamnsfreden. 26 mars förklarades J jämte C O Cronstedt och C M Gripenberg ovärdiga att bära sv ordenstecken. Generalen C N af Klercker yttrade om Cronstedt att denne var av jägerhornska släkten och av samma anda.
J har utan tvivel arbetat målmedvetet för att åstadkomma kapitulationen. Han hade också goda medel till påtryckningar på Cronstedt, som var osäker, då han på Sveaborg mötte problem av militärteknisk art utanför de administrativa eller marina områden där han rörde sig suveränt. Av sin samtida, statssekreterare R H Rehbinder, som väl kände J, karakteriserades han som en man med gott omdöme, intrigant samt hård och sträng, vilken föredrog att göra sig fruktad hellre än omtyckt. J:s korta tid som landshövding efterlämnade få spår. Tiden intill sin död framlevde han som privatman.
Wilhelm Odelberg