Sven Johan Kardell

Kardell, Sven Johan, f 30 jan 1842 i Avesta, d 6 jan 1923 i Östersund. Föräldrar: kamreren Johan K o Maria Kristina Norberg. Studier i Falu skola 49—61, studentex vid UU 23 maj 61, eo lär i Falun 62—63 o ht 66, FK vid UU 29 mars 66, disp där 26 maj 66, FD där 31 maj 66, adjunkt i Falun 14 okt 66, v lektor i historia o latin i Falun vt o ht 67, lektor i samma ämnen vid Östersunds h a l 14 nov 68—30 juni 07, bibliotekarie vid Jämtlands bibi i Östersund 76—21, ordf i Riksbankens avd:kontor där 80—16, sekr i Jämtlands fornminnesfören 86—12, led av AK 88—01 (led av särsk utsk 90, lagutsk 94—95, tillf utsk 00—01), av kommittén för Sveriges fasta försvar maj 97—juli 98.

G 11 april 71 i Östersund m Jenny Eugenia Perman, f 1 febr 49 i Sthlm, Jak, d 15 juni 26 i Östersund, dtr till snickarmästaren Viktor Emanuel Magnus P o Anna Elisabet Colding.

K blev vid unga år lektor i Östersund och huvudlärare i historia. Hans "föredragsmetod" passade bäst de intresserade eleverna, men hans gladlynthet, sinne för rättvisa och vänliga förståelse gjorde honom allmänt populär. Inom kollegiet var han respekterad som utjämnare av motsättningar och för sitt praktiska förstånd.

En värdefull insats gjorde K som vårdare under 45 år av det s k Jämtlands bibliotek på Frösön (donerat av prof Carl Zetterström 1816). Han åstadkom efter många års ansträngningar, att det flyttades till Östersund 1912. K kämpade också med framgång för att det skulle bli grunden till ett länsbibliotek och inte bara vara knutet till läroverket som ett skolbibliotek. Även själva läroverksbiblioteket ordnades och vårdades av K.

Redan på 1870-talet blev K stadsfullmäktigledamot och kvarstod som sådan i 15 år. Hans uppskattade ordförandeskap i Östersunds arbetarförening gjorde honom känd för en viss vänsterinriktning. I juli 1887 lanserades han av bl a Jämtlands-Posten som frihandelsvänlig kandidat till AK för valkretsen Östersund—Hudiksvall. Han valdes inte utan strid men skulle sedan omväljas ytterligare fyra gånger. Inom AK anslöt han sig först till centerns s k Lilienberg-grupp och därefter till det 1895 bildade gamla folkpartiet. K:s politiska uppfattning torde närmast kunna betecknas som moderatliberal, och han var t ex vid behandlingen av rösträttsfrågan 1896 anhängare av det sk 500-kronorsstrecket. Han hade ett visst inflytande som medlare mellan bonde- och stadsliberaler och insattes som förstärkningsman i det 1900 bildade liberala samlingspartiets förtroenderåd. När han avgick som riksdagsman i juni 1901, ett år före mandatperiodens slut, efterträddes han av Karl Starbäck.

K var ett verksamt ombud för NordM och tillsammans med sin svåger lektor Peter Olsson den drivande kraften vid Jämtlands fornminnesförenings tillkomst 1886. Han medarbetade flitigt i dess tidskrift, fortsatte där utgivningen av Fornhandlingar rörande Jämtlands län och visade prov på sin stora kunskap om framstående jämtlänningar. Hans värdefullaste utgivningsarbete är Rödöprosten Henning Tidemans dagbok. Främst under 1890-talet medarbetade han också i Jämtlands-Posten, sedan i Jämtlands Tidning, med riksdagskrönikor och lokalhistoriska artiklar. Som föredragshållare och högtidstalare var K uppskattad och ofta anlitad. Hans litterära ambitioner korn även till uttryck i bl a hyllningsdikter och ett manuskript till en satirisk nyckelroman i östersundsmiljö.