Kastman, släkt

Kastman (Castman), släkt, enl uppg (Rudelius) härstammande från Marholma i Karlstorp, Jönk. Dess äldste kände stamfar var svarvaren Anders Arvidsson (d 1667) i Vimmerby. Dennes son Per Andersson (levde 1718), som först var skattebonde i Häggarp, Karlstorp, o sedan kronobonde i Lavekulla, Järeda, Kalm (nu i Karlstorp), var far till handelsmannen Erik Persson K (1690—1754) i Vimmerby. Denne var farfar till prosten Anders K (1777—1848) i Tjällmo, Ög.

Per Anderssons bror svarvaren o byfogden i Vimmerby Lars Andersson (d omkr 1683) var far till borgarna där Jonas Larsson K (d 1726) o Erik Larsson K (d 1729), vilka var fäder till guldsmederna i Vimmerby Erik Castman (1719—85) resp Lars Castman (1714—91), den senare även rådman. Hans son kh Erik Castman (1745—1815) i Gärdserum, Ög, var far till prosten Nils Lorentz Castman (1786—1857) i Borg, Ög, o farbror till 1:e lantmätaren i Kopparbergs län Carl Gustaf K (1780—1863).

Per o Lars Anderssons bror svarvaren, byfogden o gästgivaren Arvid Andersson (d 1738, enl uppg 104 år gammal) i Vimmerby var far till handlanden Eric K (d 1742) i Kalmar. Son till denne var akademiritmästaren i Lund Alexander K (1723—82). Hans sonson smedmästaren Joseph Samuel K (1821—1908) i Lund var far till ciselören där Johan Arvid K (1848—1927), vars verkstad är bevarad på Kulturen, o till kh Gustaf Alexander K (1867—1947) i Hardeberga, Malm. Son till Gustaf K är kh Eric K (f 1905, d 1983) i Nosaby, Krist.

En annan son till Arvid Andersson, guldsmeden o rådmannen i Vimmerby Anders Arvidsson Castman (d 1740, 62 år gammal), var rdgm 1726—27. Hans son guldsmeden o rådmannen i Eksjö Arvid Castman (1713— 99) var far till guldsmeden o rådmannen dir Anders Castman (1743—1805).

Eric K:s (d 1742) o Anders Arvidsson Castmans bror oxhandlaren o rådmannen i Vimmerby Jonas Arvidsson K (1683—1770) var rdgm 1738—39. Hans son prosten Petrus K (1726—90) i Lönneberga, Kalm, var far till kontraktsprosten Jonas K (1754—1822) i Lönneberga. Dennes son prosten Jonas Otto K (1798—1881) i Tingstad, Ög, var far till kanslirådet Carl Wilhelm K (1832— 1912). Efter verksamhet som rektor för folkskollärarseminariet i Karlstad från 1871 o vid folkskollärarinneseminariet i Sthlm från 1883, som folkskoleinspektör i Linköpings stift 1867—71, i Karlstads stift 1877—83 o i Strängnäs stift 1884—92 var Carl K kansliråd o chef för ED:s folkskolebyrå 1891— 1901. Han var ledamot av flera kommittéer på folkundervisningens område. Till sin läggning var K starkt konservativ o stod främmande för många föreslagna reformer. Han var vid sidan av tjänsten verksam som tidskriftsutgivare o publicerade läro- o läseböcker i modersmålet o historia. 1871—81 utgav han tills med C L Anjou Tidning för folkskolan o 1882—91 dess fortsättning Tidskrift för folkundervisningen. Han var från 1898 ordf i direktionen för Sv missionssällskapet o från 1894 led av Sv kyrkans missionsstyr. Efter pensioneringen skrev K en lång rad populärvetenskapliga arbeten, framför allt biografier över religiöst eller kulturellt betydande sv o utländska personer i den av honom redigerade serien Sv folkbibliotek.

Flera i en mängd upplagor utkomna läseböcker o abc-böcker utgav K tillsammans med brodern Knut Arvid K (1839—1909). Knut K blev adjunkt vid seminariet i Linköping 1864, var folkskoleinspektör i Linköpings stift efter brodern 1872—75 o i Kalmar stift 1876—78 o blev den förste rektorn för det då nyinrättade folkskollärarinneseminariet i Kalmar 1875, kh i Örberga, Ög, 1877 (tilltr 1878), i Törnevalla, Ög, 1880 o i Kuddby, Ög, 1892 (tilltr 1894) samt prost 1891. Carl o Knut K:s brorson extra provinsialläkaren i Hofors, Gävl, Karl Gustaf K (1867—1908), var i äktenskap med en dtr till Carl K far till fd rektorn för Seminariet för huslig utbildning i Sthlm Greta K (f 1901).