Katarina

Katarina, f 24 sept 1513, d 23 sept 1535 på Sthlms slott. Föräldrar: hertig Magnus I av Sachsen-Lauenburg o Katarina av Braun-schweig-Wolfenbüttel.

G 24 sept 31 i Sthlms storkyrka m Gustav I i hans 1 :a gifte.

För att trygga sitt unga kungahus o sanktionera sitt inträde i furstarnas krets sökte Gustav I — enligt tidens sed — ett förnämligt giftermål, varvid politiskt inflytande, ej religion, var utslagsgivande. När hoppet om att vinna en prinsessa från det katolska Polen försvann 1528, vände han sig till den 15-åriga K i det anrika Sachsen-Lauenburg, där reformationen införts men hertiginnan o hennes mäktiga brödrakrets var väl anskriven i det kejserliga lägret. Den danske kungen Fredrik I:s son (senare Kristian III) var gift med K:s syster. Med Lübecks benägna medverkan kunde efter tre års skiftande förhandlingar kontraktet skrivas med Korsholms o Kalmar län o Öland som livgeding. Vigseln förrättades av den nyvalde ärkebiskopen Laurentius Petri. K gav åt Sverige en kejsarvänlig anförvantskrets o 13 dec 33 en tronföljare genom sonen Eriks födelse.

Enligt traditionen var K nyckfull, inbunden o svårmodig, o äktenskapet skall ej ha varit lyckligt. Säkert bottnar denna bild av K i den efter Eriks avsättning illvilliga propagandan. Lika otillförlitliga är de under Grevefejden av fienderna Rostock o Lübeck utspridda ryktena om att K vid Kristians besök i Sthlm sept 35 varnat sin svåger för Gustav, som fått reda på detta genom en spion o därför slagit ihjäl henne med en hammare. Kristian, som då ej hade mycket till övers för Gustav, har själv dementerat dessa påståenden. K hade vid festligheterna för den danske gästen under en dans blivit illamående o insjuknat; måhända var det fråga om missfall. K:s tyska släktingar förblev Gustavs trognaste vänner o vid gravöppningen konstaterades inga under livet uppkomna skador på skallen.

K synes ha ägt en fint byggd figur — knappt 160 cm lång — o ett vackert format huvud. Någon autentisk bild av henne är ej bevarad.