Katarina

Katarina, f 22 juli 1535 på Torpa, Länghem, Älvsb, d 13 dec 1621 på Strömsholm, Vm. Föräldrar: riksrådet Gustav Olsson (Stenbock) o Birgitta Eriksdtr (Leijonhufvud).

G 22 aug 52 i Vadstena med Gustav I, f trol 12 maj 1496, d 29 sept 1560, i hans 3:e gifte.

Då drottning Margareta dog aug 1551, lämnade hon efter sig en stor barnskara. Redan under våren 52 hade den 56-årige Gustav I till ny drottning utsett den endast sextonåriga K, dotter till den betydelsefulle ståthållaren i gränslandskapet Västergötland Gustav Olsson (Stenbock). Enligt en dansk släktbok skall hon ha varit trolovad med Gustav Johansson (Tre rosor), senare gift med K:s syster, enligt en korrigering härtill med en son till Gustav I:s svåger greve Johan av Hoya. K var den avlidna drottning Margaretas systerdotter, o enligt kyrklig uppfattning förelåg därför äktenskapshinder. Kungen ansåg emellertid att något direkt uttalat förbud inte förelåg i bibeln o med riksrådets tillstyrkan bakom sig drev han igenom sin tolkning. Bröllopet stod i Vadstena klosterkyrka med biskopen i Linköping som vigselförrättare. Ärkebiskopen hade vägrat att viga men officierade vid K:s kröning två dar senare.

Äktenskapet blev barnlöst. Stilla o värdigt fann sig K tillrätta i sin roll som landets drottning. Efter åtta års äktenskap blev hon änka. I början av 70-talet tänkte hon gifta om sig med hertig Frans av Sachsen-Lauenburg, men projektet strandade på motstånd från dennes äldre broder, gift med hennes styvdotter Sofia. K tycks ha haft goda kontakter med sina styvbarn, o stödd på sitt livgeding Strömsholms län i Västmanland o Åland hjälpte hon dem med stora lån, ej minst Johan III. Vissa komplikationer uppstod dock i förhållandet till Karl (IX) på grund av frågor rörande livgedinget, som från början till största delen låg inom hans furstendöme.

K överlevde sin make i mer än 60 år. Vid gravundersökningen på 1940-talet företedde kvarlevorna "höggradiga åldersförändringar", som troligen i hög grad invalidiserat henne.