Josef Hammar

2 Hammar, Josef, kusin till H 1, f 15 nov 1868 i Hälsingborg, d 4 aug 1927 i Bouzaréa, Algeriet (enl db för Ystad). Föräldrar: kh FD August H o Elin Jakobina Juliana Ask. Mogenhetsex i Kristianstad 31 maj 86, inskr vid LU 86, med fil ex där 14 sept 88, MK vid Karol inst 14 febr 93, ML vid LU 15 sept 98, leg läk 23 sept 98, fältläkarestipendiat av 2:a kl 29 april 96, militärläk 9 maj 96—16 juli 98, läk vid Nathorsts exp till Grönland 20 maj—25 sept 99, fältläkarestipendiat av 1:a kl 25 sept 99—11 aug 01, bataljonsläk vid Jämtlands fältjägarereg 12 aug 01—19 maj 04, vid Positionsartillerireg 20 maj 04, extra assistent vid arméförvaltn:s intendenturdep:s sjukvårdsbyrå 05—07, kaptens värdighet 15 nov 07, regementsläk i Fältläkarkåren 5 maj 16, vid Skånska dragonreg 14 dec 17, andre stadsläk i Ystad 17 juli 18—1 april 20, regementsläk på övergångsstat 15 okt 26. — LKrVA 10.

G 10 aug 06 i Frankrike m Hulda Elise Sylvander, f 18 sept 81 i Marseille, dtr till grosshandl Adolf S o Maria Elisabeth Bager.

H, som under hela sin studietid visat äventyrslust och håg för friluftsliv, anmälde sig till Andrées polarexpedition men blev inte antagen. När A G Nathorst sommaren 1899 startade sin expedition till nordöstra Grönland med syfte att bl a söka efter Andrée, deltog H som skeppsläkare men ägnade sig framför allt åt insamlandet av etnografica och arkeologiska föremål. Han fann ett flertal övergivna eskimåboplatser och eskimågravar, som han undersökte. På detta sätt hopbragte han en ganska stor samling (278 nr) etnografiska föremål och skelettdelar, som nu förvaras på Etnografiska museet i Sthlm.

Nathorsts expedition återvände i slutet av sept 1899, och redan 23 okt begav sig H åter utomlands, denna gång som sv statens och Sv Röda Korsets stipendiat, för att tjänstgöra vid Transvaalska regeringens fältambulanser under boerkriget, en tjänstgöring som varade 10 månader. Efter hemkomsten blev han känd och uppskattad genom populära föredrag om boerna och boerkriget. På offentligt uppdrag gjorde H 1903 en studieresa till Holland för att ytterligare vidga de erfarenheter han vunnit inom militärsjukvården.

Efter utbrottet av rysk-japanska kriget reste H 1 juni 1904 till Tokyo för att på sv regeringens uppdrag bedriva militärmedicinska studier och följde som attaché den 3:e japanska armén, varvid han upplevde stormningen av Port Arthur. Hans insatser under detta krig belönades med ett flertal ordnar och medaljer. I en rad föredrag och några publikationer redovisade han efter hemkomsten sina erfarenheter från den japanska krigssjukvården. Såväl under detta krig som under boerkriget medarbetade han som korrespondent i sv tidningar.

Med sin unika erfarenhet av modern krigssjukvård i fält placerades H vid arméförvaltningens sjukvårdsbyrå och insattes som ledamot och sekreterare i kommittén för Fältläkarkårens omorganisation 1908. Han sändes även som statsstipendiat till Österrike för att studera utspisningen vid österrikiska armén 1912.

H hade ursprungligen tänkt sig att bli upptäcktsresande, och han trivdes ej i längden med de enahanda sysslor han fick ägna sig åt i det dagliga arbetet. »Ingen människa med min natur kan känna luften under vingarna utan att önska sig ut igen. Därför har mitt liv under alla dessa år, sedan jag kom under det militäriska oket, varit mest likt en frusen svordom, en evig ånger över obrukade krafter.» Denna bild av sin växande otillfredsställelse ger H i ett brev till en vän 1923. Några år senare, när han blev satt på övergångsstat, fick han dock en sista möjlighet att söka realisera sin gamla dröm om ett fritt liv. Han inköpte en mindre farm i Algeriet, dit han flyttade året före sin bortgång.