Petter (Pehr) Hanselli

Hanselli, Petter (Pehr), f 21 febr 1815 i Skepptuna (Sth), d 29 jan 1879 i Uppsala. Föräldrar: bonden Hans Jansson o Greta Persdtr. Anställd hos akad:bokhandlarna L G Berglund på 30-talet o P W Hörlin 41, akad:bokhandl 44—50, grundare av tidn Upsala o dess utg 1 okt 45—50, univ:s bokauktionator från 53, allt i Uppsala. Boktryckare o bokförläggare. — Litt et art 61.

G 5 aug 58 i Uppsala m Augusta Mathilda Martinell, f 7 juli 30 i Sthlm (Nik), d 18 maj 14 i Uppsala.

H undervisades av sin mor, som var förtrogen med gamla visor och sagor och som väckte hans tidigt omvittnade intresse för äldre litteratur. Han kom 1834 till Uppsala för att läsa till studentexamen men gav snart upp försöket och tog plats hos akademibokhandlaren L G Berglund. Då hans affär 1841 överläts till P W Hörlin gick H över i hans tjänst, och då denne 1844 övergick till annan verksamhet, rekommenderade han H hos akademiska konsistoriet som lämplig efterträdare. Konsistoriet ansåg också, att H trots sin ungdom var lämplig att driva bokhandelsrörelsen.

Vid sidan av bokhandeln började han 1844 förlagsverksamhet. 1845 förvärvade han ett tryckeri i Gävle och började 1 okt s å utge tidningen Upsala. Till denna vann han många goda medarbetare både inom och utom akademin. Men när studenten J O Sundvallsson (senare själv red för tidn) sommaren 1849 i ett par artiklar i tidningen hårt angrep dåvarande vicepastorn vid Domkyrkan C H Rundgren (biskop i Karlstad 1871), råkade H illa ut. Rundgren, som bland studenterna var illa tåld för sin sarkasm och konservatism, beskylldes för ämbetsbrott i samband med att han vägrat klockringning vid begravning av en enligt honom »avsigkommen och mindre vetande person». Han besvarade omedelbart tidningens angrepp med tryckfrihetsåtal, och H dömdes som ansvarig utgivare till offentlig avbön och böter. Ännu värre var att akademin drog in hans bokhandelsprivilegier from 1851. Domen tog honom hårt, och han lämnade från s å också tidningen till en medarbetare.

De akademiska myndigheterna insåg dock snart, att H inte var den verkligt skyldige, varför de 1853 hugnade honom med uppdraget att vara universitetets bokauktionator. Sysslan passade honom väl, och han skötte den till sin död 1879 — den gjorde honom också till känt original i staden. Om hans obrutna företagaranda vittnar också, att han 1859 anlade ett tryckeri i Uppsala och drev det återstoden av sitt liv.

H kan främst ihågkommas för sin viktiga insats att på sitt förlag utge samlingar av äldre sv vitterhet. Början gjordes 1852—57 med samlingen Svenska vitterheten i 10 vol, bl a omfattande Olof Rudbecks, fru Nordenflychts och Jacob Wallenbergs skrifter, granskade och tillökade och i vissa fall för första gången samlade. En planerad samlad utgåva av Bellman avstannade efter ett band på grund av omtvistad författarrätt. En mer ambitiös och kostsam plan sökte han förverkliga, då han 1856 började utge Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin. Fram till 1878 utkom 22 delar. Trots vissa brister är det ett storartat företag, vittnande om hans oegennyttiga intresse. Verket omfattar inemot 10 000 s och upptar med största möjliga fullständighet arbeten av 96 författare från stormaktstiden, varje författare försedd med en biografisk inledning. Verket var länge en huvudkälla för kunskapen om den karolinska tidens författare och har knappast ännu spelat ut sin roll härvidlag. En påbörjad utgivning av T Thorilds samlade skrifter avbröts genom hans död.