Henricus Johannis

Henricus Johannis, d 1556 (före 11 mars), var lektor och generalvikarie i dominikanordcn 29, kh i Västerås senast 31, electus där 34, vigd till biskop trol 2 okt 36, »religionsråd» och visitator 39—41.

G m Ingrid, d 65 eller 66.

Något säkert bevis för att H varit norrman (J Messenius, Chron episc, 1611, s 98) eller av frälse börd föreligger inte. Första gången han med säkerhet omnämnes är som ombud för dominikanerna vid kyrkomötet i Örebro 1529 med titeln ordenslektor och generalvikarie. Som sådan hade han dels att meddela bröderna undervisning och dels visitera de sv konventen. Man har förmodat, att han varit placerad i Sigtuna men ett generalkapitelbeslut 1505 hade inrättat en ordensskola i Västerås, dit H hela sitt liv var knuten. Troligen tillhörde han den reformvänliga falangen inom orden och övergick tidigt till den nya läran. Senast 1531 blev han kyrkoherde och kanik i Västerås och var under de följande åren konungen behjälplig med att uppbära taxan. Electus (utvald biskop) redan 1534, erhöll han troligen sin vigning i Uppsala 1536 och deltog i de för reformationen avgörande förhandlingarna där.

I 1540-talets statliga reformations- och visitationsarbete var H en villig och erfaren medhjälpare. Han var bisittare vid domen över reformatorerna i jan 1540 och deltog som Georg Normans närmaste man i 1540 års visitation av Väster- och Östergötland, varvid han i Vadstena höll klostrets första sv mässa och predikan. 1541 ledde han prästvisitationen och konfiskeringen av kyrksilver i Småland. Även under de följande åren var han flitigt anlitad av konungen, med kyrksilverleverans från det egna stiftet 1545, som rapportör av folkopinionen och förespråkare för den kungliga politiken 1543 vid Kopparberget, i Småland under Dackekrisen och 1550 efter freden med kejsaren. För sina tjänster blev han en välbärgad man med relativt stora förläningar och flera fastigheter i Västerås och huvudstaden.

H:s handstil är reproducerad i Västerås hm. Hans sigill visar en vas med blommor.