Wilhelm (William) A Henschen

2 Henschen, Wilhelm (William) August, son till H 1, f 11 april 1842 i Uppsala, d 31 aug 1925 i Chicago. Inskr vid UU ht 57, FK där 15 dec 62, disp pro gradu 14 nov 63, studerade naturvetenskap o medicin i Uppsala o Berlin 63—66, lär i Hälsingborg 67, emigrerade till USA hösten 70, red för tidn Nordstjeman okt 73—juni 74, för tidn Norden 74—75, för tidn Sändebudet, Chicago, 75—82, 89—98 o 02—11, rektor vid sv metodisternas predikantskola i Evanston, 111, 75—83, pastor i Tamestown, N Y, 83, i Galva, 111, 98—02, red för Sv sändebudet 85—87 o förest för metodisternas predikantskola i Uppsala 86—89.

G 21 juni 68 i Karlstad m Hilda Johanna Maria (Hanna) Lilljebjörn, f 18 aug 44 där, d 22 trol i Chicago, dtr till skriftställaren kaptenen Henrik L o Hilda Charlotta Wahlström.

William H hade efter disputation om David Humes filosofiska betydelse ägnat några år åt naturvetenskapliga och medicinska studier men avbröt dessa för att bli lärare först i Lund och sedan i Hälsingborg 1867. Tre år senare utvandrade han till Florida, där han stannade till 1872. H flyttade då till Brooklyn och hade en kort tid kontorsanställning. 1873 övertog han redaktörskapet för tidningen Nordstjernan och året därpå för Norden, båda New York-tidningar.

I Brooklyn hade han tillhört presbyterianpastorn Dr Theodore L Cuylers kyrka, men 1875 anslöt han sig till metodistkyrkan, inom vilken han blev en framstående gestalt till sin död. H var en av förgrundsmännen i fråga om predikantutbildningen. Till 1883 tjänstgjorde han som rektor vid de sv metodisternas predikantskola The Swedish Theological Seminary i Evanston, Ill. Samtidigt med denna tjänst var han redaktör för metodisternas officiella organ Sändebudet. H:s artiklar var välskrivna och tidningens sid antal utökades. Den fick stort inflytande och citerades ofta.

1885 återvände H till Sverige for att stanna till 1889. Under denna tid var han redaktör för tidningen Sv sändebudet och även ledamot i bokkommittén och lärare vid predikantskolan i Uppsala. Men de fria institutionerna i USA tilltalade honom mera, och han kände sig främmande i Sverige. Från 1889 tjänstgjorde han vid Nordvästra sv konferensen i Amerika, där han i ytterligare två perioder till uppnådd pensionsålder var redaktör för tidningen Sändebudet.

H:s ståndpunkt i politiska och religiösa frågor var avgjort liberal. Inom metodistkyrkan samarbetade han med den riktning som påyrkade vittomfattande reformer. I politiken ville han inte binda sig vid något parti. Som USA:s tre stora fiender räknade han katolskt prästvälde, krogvälde och penningvälde. Han var en andlig evolutionist som trodde att en gudomlig allmakt leder mänskligheten, sakta men säkert, mot frihet och ljus.