Grefberg, släkt

Grefberg, släkt, härstammande från inspektören vid Rönö kungsgård (Ög) Lorentz G (d 1746, enl uppg 48 år gammal). Hans son Carl Fredrik G (1738—1811) o dennes son Lars Peter G (1769—1810) var bokhållare vid Gusums bruk i Ringarum (Ög). Den senares son rådmannen Lars Gustaf G (1807—46) i Söderköping blev far till justitierådet Ernst Wilhelm Knut G (1845—1932). Brorsöner till denne var justitierådet Gustaf Ernst G (se nedan) o kommendör Åke Wilhelm Herbert G (1888—1948), som var chef för Karlskrona örlogsstation 1943—47. Bland den förres söner märks advokat Hans-Gustav G (f 1913) i Örebro.

Namnet G upptogs även av kontraktsprosten Julie Gabriel G (1892—1960) i Sthlm o hans syskon, vilkas far, kamrer Gustaf Walfrid Svenson (1862—1933) i Lidköping, var brorsdotterson till Lars Gustaf G. Gabriel G sökte anknyta den kristna förkunnelsen till moderna samhällsföreteelser. Själv i yngre år aktiv idrottsman gjorde han sig mest känd som en av vägröjarna för samarbete mellan kyrka o idrott. 1939 utgav G en andaktsbok för idrottsmän o friluftsfolk. Han kom även på annat sätt att spela en roll inom kyrkans verksamhet bland ungdomen, framförallt som initiativtagare 1931 till Sthlms kristliga studentförbunds hemgård Mäster Olofsgården i Storkyrkoförsamlingen i Sthlm, där han då var nybliven kyrkoadjunkt o sedan verkade som komminister från 1937 till sin död. G:s mest kända bok är Fyrtio kapitel kristen ungdomsvård (1942). Han var också ett antal år ledamot av kommittén för morgonandakten i radio o publicerade 1940 sina morgonböner i radio under titeln Vägen till fadern. G var även stiftare av o dirigent för flera sångkörer o arbetade även som lärare i olika läroverk. I många år var han rektor för Kraftska skolan i Stor-kyrkoförsamlingen. Kontraktsprost blev han året före sin död. En brorson till honom är Ulf G (f 1928), direktör för Aveny Kristall ab i Sthlm.