Grönwall, släkter

Grönwall (Grönvall), släkter.

1 Hans Grönewalt (levde ännu 1671), som uppges ha kommit från Riga, blev 1648 handelsman i Kalmar, där han även var verksam som redare o arrenderade stadens vinkällare. Han var riksdagsman 1664. Hans son Johan Grönvall (1651–1707) var först borgmästare i Kungälv, som han representerade vid riksdagen 1686, o blev 1695 politieborgmästare i Malmö. Han blev far till lanträntmästaren Jacob Grönvall (d 1727) i Malmö.

2 Kopparslagaren Gabriel Larsson G (d 1725) i Växjö blev far till guldsmeden Johan G (d 1784, enl uppg 64 år) i Vänersborg. Dennes son var Johan Gabriel G (1769–1856), som 1802–28 var delägare i gbgsfirman G & Bergendahl, vilken sålde textilier från boråstrakten. 1828–39 drev han jämte sin dtrdtrs man, den tyske färgaregesällen Wilhelm August Röhss, firma G & Röhss, som på G:s egendom Kallebäck i Örgryte grundade Gbgs största färgeri, Levanten. 1832–39 innehade han därjämte tillsammans med sin svärson Elis Fredric Brusewitz (bd 6) den betydande rederi- o importfirman J G Grönwall & Co. Han var ledamot av stadens äldste 1818–26, av handelssocieteten 1826 o av hallrätten 1830. Genom testamente donerade G 10 000 rdr rgs till Gbgs fattighus, vars föreståndare han varit 1813–20. Hans sonson Ernst Teodor G (1846–1924) tjänstgjorde 1875–78 vid Generalstaben, utgav 1879 ett arbete om Österrike-Ungerns härorganisation, invaldes 1887 i KrVA o var 1898–1906 överste för Skånska husarregementet. 1878–98 ägnade han sig vid sidan av militärtjänsten åt skötseln av sitt säteri Forsby i Österåker (Söd). Han var ledamot av Södermanlands läns landsting 1880–99 o ordförande i Österåkers kommunalstämma o kommunalnämnd. Inom länets hushållningssällskap var G bl a ledamot av förvaltningsutskottet 1882–98. En av hans kusiner blev far till kammarrådet Sten Ivar Grönvall (1889–1959).

3 Rådmannen o postmästaren i Eksjö kopparslagaren Jöns Larsson Grönvall (d 1737), som ej kunnat bevisas vara bror till ovannämnde Gabriel Larsson G, blev far till prosten Christian Grönvall (1720–93) i Vist (Ög), kornetten Paul Grönvall (f 1722, d före 1772) i Ebbarp, Lekeryd (Jönk), o handlanden Samuel Grönvall (f 1729) i Jönköping. Paul Grönvall blev far (Vemo dombok 1807 KO a 7, fol 810 ff, FRA) till översten Johan Grönvall (f trol 1749, d 1807), som 1805 var vice landshövding i Åbo län. Samuel Grönvalls söner var klockgjutaren Carl Fredric Grönvall (1761–1814) i Sthlm, som deltog i Konstakademins utställning 1808, o handelsmannen Christer Grönvall (1758–1805) i Hällestad (Ög), som blev far till rådmannen Johan Leonard Grönvall (1796–1867) i Alingsås. Dennes sonson var den framstående i USA verksamme matematikern professor Thomas Hakon Gronwall (1877–1932).

4 Ladufogden Johan Olsson Grönvall (1705–55) i Fadderstorp, Börringe (Malm), blev farfar till landskamreraren o titulära kammarrättsrådet Johan Grönvall (1769–1835) i Gbg. Dennes kusin hovrättskommissarien Johan Grönvall (1773–1837) i Grönby (Malm) blev farfar till Olof Alexis Valfrid Grönvall (1849–89). Alexis Grönvall köpte 1874 tillsammans med C J Looström Bonniers sortimentsbokhandel i Sthlm, som de drev under firmanamnet Looström & Co. Hans halvbror Fredrik Assar Albin G (1864–1933) blev 1890 fil dr på en avhandling om Thomas Kantzow o hans pommerska krönika, avlade 1891 examen till rättegångsverken, avancerade i generalpoststyrelsen till aktuarie 1896 o notarie 1900, var sekreterare vid de sv-norska förhandlingar, som 1897 ledde till mellanrikslagens uppsägning, o i den unionella konsulatkommittén 1902 samt representerade Sverige vid flera världspostkongresser. 1898–1906 tjänstgjorde Fredrik G som sekreterare i Sthlms handels- o sjöfartsnämnd, o 1902–10 var han den förste sekreteraren i Sthlms nyinrättade handelskammare, där han var fullmäktig från 1911 till sin död o v ordförande 1914–19. 1905–10 fungerade han också som statistiker i riksbanken, o 1910 blev han verkställande direktör vid ab Gbgs banks filial i Sthlm. 1919 förordnades G med generalkonsuls titel som chef för UD:s handelsavdelning men återvände redan 1921 till Gbgsbanken. Brorson till honom var bergsingenjören Eugen Assar Alexis G (1872–1956). Assar G har blivit mest känd genom att han tillsammans med A Lindblad o O Stålhane uppfann den elektriska masugnen. Son till Fredrik G är ambassadören Tage G (f 1903, d 1988). Namnet Grönvall har upptagits av barnen till en sondtr till en av det ovannämnda kammarrättsrådet Johan Grönvalls bröder, bl a rektorn för kommunala flickskolan i Örebro Martha Grönvall (f 1888, d 1978).

En annan gren av släkten härstammar från mjölnaren Rasmus Olsson (levde 1748) i Klostermöllan, Börringe (Malm), som var bror till den ovannämnde ladufogden Johan Olsson Grönvall. En sonson till honom var den som orgelbyggare kände organisten Carl Grönvall (1765–1832) i Hyby (Malm). En av dennes brorsöner blev far till stenhuggerifabrikören Rasmus (Erasmus) Grönvall (1826–1901) i Malmö o en annan till baningenjören Johan Lorentz Grönvall (1830–1912) i Örebro. Dennes sonson brandchefen Nils Grönvall (f 1897, d 1970) i Gbg är far till advokat Nils (Nic) Grönvall (f 1932, d 1996) i Gbg.

5 Fällberedaren Christian Nilsson Grönvall (d 1756, 72 år) i Ystad blev far till fällberedaren Lars Grönvall (1725–79) i Ängelholm. Dennes sonson rådmannen Jöns Grönvall (1788–1850) i Ängelholm blev far till Ludvig Grönvall (1831–83). Denne grundade i fädernestaden ett garveri, som under sönerna Wilhelm Edvard Grönvall (1860–1930) o Johannes Philip Grönvall (1864–1929) utvecklades till en av landets största läderfabriker, 1911 ombildad till ab Wilhelm Grönvalls läderfabrik. De var även huvuddelägare i Malmgrens skofabrik i Hälsingborg, där Wilhelm Grönvall blev verkställande direktör efter dess ombildning till ab. Han var också ledamot av Ängelholms stadsfullmäktige 1895–1914 o av dess drätselkammare 1898—1913. Firmorna fortsattes av Wilhelm Grönvalls son direktör Sture Wilhelm Grönvall (1897–1955) o Johannes Grönvalls son disponent Thore Gösta Grönvall (1906–56). Den förres son Wilhelm Grönvall (f 1925, d 1986 ) är nu verkställande direktör i ab Wilhelm Grönvalls läderfabrik. Bror till Gösta Grönvall är f d överläkaren vid Kristianstad lasaretts ögonklinik Herman Grönvall (f 1899, d 1977).

6 Namnet Grönvall upptogs även av den ovannämnde Lars Grönvalls styvson sämskmakaren Per Truedsson Grönvall (1737–90) i Ystad. Han blev farfar till kontraktsprosten Lars Grönvall (1794–1883) i Sövestad (Malm), som var riksdagsman 1847–48 o blev far till den som botanisk författare bekante lektorn Troed Axel Ludvig Grönvall (1838–92) i Malmö. Tre av Lars Grönvalls bröder var sämskmakare i Ystad, o från en av dem härstammar en släktgren, som fortsatt deras garveri ända till nutiden. En annan av dem blev far till färgerifabrikören Carl Johan G (1833–1908) i Ystad, vars söner var professor Karl Anders Axel G (se nedan) o hovrättsrådet Fredrik Wilhelm Magnus G (1878–1930) i Sthlm. Fredrik G var redaktör för PHT 1907–08 o efterlämnade genealogiska samlingar om Ystad (nu i LUB). Hans genealogi för sin släkt finns i V Ljungfors saml, LUB. Son till Karl Anders Axel G är professorn i klinisk kemi i Uppsala Anders G (f 1912, d 1989).

Utan blodsband med ovannämnda släkter var professorn i etik o politik i Uppsala Anders G (1671–1758), som slutligen fick lagmans titel o instiftade en stipendiefond vid Västmanlands-Dala nation i Uppsala. Han var son till bonden Pehr Andersson i Grönvallen, Grytnäs (Kopp).