Samuel Hjelmér

Hjelmér, Samuel, f 24 juli 1758 i Urshult, Kron, d 12 maj 1821 där. Föräldrar: prosten Jonas Hjelmerus o Eva Catharina Ruda. Elev i Växjö skola 21 april 71, i Växjö gymn juni 72, inskr vid UU 19 sept 76, teol ex där 27 maj 78, disp 79, kansliex 11 dec 81, eo kanslist i kansliet 18 febr 82, kopist där 20 april 82, kanslist där 13 maj 83, kommissionssekr (legationssekr) i Hamburg 17 okt. 85—juli 93, chargé d'affaires där maj 89—juli 93, förste exp:sekr för utrikes ärenden 1 febr 93—5 maj 06. — Ogift.

H:s förnämsta insats inom statsförvaltningen blev hans tjänstgöring vid Sveriges legation i Hamburg hos den nedersachsiska kretsen 1785—93, först som legationssekreterare och från 1789 som chargé d'affaires. Hamburg var vid denna tid en för Sverige högst betydelsefull knutpunkt i Europa, bl a ur ekonomisk, publicistisk och opinionsmässig synpunkt. H fick under Sveriges krig med Ryssland hand om den sv krigspropagandan i Hamburg. Detta innebar, att han dels motarbetade ryssarnas och anjalamännens propaganda, dels förmedlade sv propagandaskrifter till pressen i Hamburg. Bl a använde han därvid Hamburgischer Correspondent, då Europas största tidning. H skötte dessa ömtåliga publicistiska uppdrag med både energi och takt.

1793 återvände H till Sthlm som förste expeditionssekreterare för utrikes ärenden. Motsättningar uppstod mellan honom och hovkanslern C B Zibet, vilken H i sin dagbok betecknade som "den mest infama chef och största djävul som någonsin blivit född". H begärde avsked från sin tjänst, vilket emellertid vägrades honom i flera år.

H användes även för andra officiella uppdrag. Sålunda deltog han 1795 vid underhandlingarna i Wismar rörande Gustav IV Adolfs planerade förmälning med prinsessan Lovisa Charlotta av Mecklenburg-Schwerin. Vid riksdagen i Norrköping 1800 tjänstgjorde han som sekreterare i hemliga utskottet. 1803 tillbragte han åtskilliga månader i Stralsund som medlem av en kommission för stadsväsendets reglerande där.

Efter sitt avsked 1806 tillbragte H återstoden av sitt liv på sin fäderneärvda gård i Trehörna, Urshult. Han sysselsatte sig där bl a med en bibelöversättning och filologiskt, politiskt och ekonomiskt författarskap. Från 1777 till ett par veckor före sin död förde H dagbok med synnerligen noggranna anteckningar. Dagboken har främst intresse ur kulturhistorisk synpunkt men där finns även material för politisk historia. Främst gäller detta för H:s tid i Hamburg.