Horn, släkt

Horn (v H; på riddarhuset H af Rantzien), släkt, härstammande från det pommerska godset Ranzin nära Greifswald, som var i släktens ägo från medeltiden till 1831. Till denna släkt uppges (Gesterding) ha hört den pommerske kanslern Burchard H (1558—1623) o dennes son Philip H (d 1653). Den senare var också en tid pommersk kansler men blev 1630 sv hovråd o spelade länge en viktig roll i den sv förvaltningen av Pommern. Sedan han 1647 gått i brandenburgsk tjänst, användes han för underhandlingar, bl a med Sverige 1653. Hans son Friedrich Wilhelm Leopold H (levde 1702) var sv envoyé i Berlin 1689—90 o i Wien 1690—94 men gick senare i mecklenburgsk tjänst o blev 1698 riksgreve.

Till den till Ranzin knutna grenen hörde riksrådet Henning Rudolf H (H 1), som blev greve 1719. Hans sonson överstelöjtnant Baltzar Philip H (1736—88) blev dödligt sårad i sjöslaget vid Hogland. Han var farfars far till Nils Henning Rudolf Bernhard H (1825—92). Rudolf H blev assessor i hovrätten över Skåne o Blekinge 1858 o var landshövding i Gotlands län från 1874 o i Blekinge län från 1883 samt rdgm i FK 1875—78. Han "var en fridsam man med uppriktig håg att göra sitt bästa i honom anförtrodda värv, om ock icke någon framstående administrativ förmåga, lika litet som han bland våra lagstiftare kunde erövra någon ledande ställning" (Wieselgren). H torde ha varit denna grevliga släktgrens siste manlige medlem.

H 1:s bror Karl Gustav H (1651—1707), kom genom äktenskap med en dtr till riksrådet Schering Rosenhane i besittning av Haneberg i Näshulta, Söd. Han sårades vid försvaret av Stettin 1677, blev överste 1700 o deltog i Karl XII:s polska fälttåg. Hans barn upphöjdes 1719 i friherrligt stånd. Bland dem var Bengt H (1692—1738), som deltog i slaget vid Helsingborg 1710 o Karl XII:s norska fälttåg o blev överste 1720. En annan son var hovmarskalken Gustaf Jacob H (H 2). Denna friherrliga släktgren utdog på manssidan med dennes son löjtnant Carl Gustaf H (1753—75), vars intressanta bibliotek jämte handlingar ur hans o hans fars arkiv ärvdes till Esplunda (arkivet nu i RA).

Ryttmästaren i sv tjänst Kristofer Henrik H (levde 1692) uppges ha varit syssling till H 1 o Karl Gustav H o sålde 1642 tillsammans med sina bröder sin del i Ranzin till deras far (Gesterding). Hans son Reinhold Henrik H (1673—1725) blev sårad vid belägringen av Namur 1695, deltog i slaget vid Kliszów 1702, var generaladjutant vid armén i Finland 1703—09, blev interimsöverste för Hälsinge regemente 1710, sårades vid Gadebusch 1712, blev generalmajor o överste för Jämtlands dragonregemente 1717, deltog i tåget mot Trondheim 1718 o blev 1719 befälhavare i Jämtland. Han fick 1723 k resolution på friherrligt stånd, men friherrebrev utfärdades först 1763 för hans vid Poltava stupade broder kapten Karl Johan H:s (d 1709) 1751 naturaliserade son generalmajor Jacob Fredric H (1707—69). Denna släktgren utdog på manssidan 1782.

Reinhold Henrik o Karl Johan H:s bror Gustaf H (1686—1763) deltog i slaget vid Poltava o var i rysk fångenskap 1709—22 (jfr bd 13, s 755) samt blev ryttmästare 1722. Han var far till Samuel Henric H (1739—1815), som sårades 1761 i pommerska kriget, naturaliserades som sv adelsman på Jacob Fredric H:s nummer 1778 o blev överste 1786 samt generalmajor 1795. På sitt från morfadern landshövding Samuel v Hylteen ärvda gods Skillinge i Munka-Ljungby, Krist, vars nya corps de logis han lät uppföra, gjorde han stora insatser inom häst- o fåraveln. Hans son Henric Reinhold H (1783—1853) deltog i försvaret av Pommern 1807 o kriget i Tyskland 1813—14 samt blev överste 1820. Dennes brorsons son överstelöjtnant Christer Michael H (1868—1955) var i äktenskap med författarinnan Louise Viveka (Vivi) Anna Charlotta H, f Ankarcrona (H 3) far till målarinnan Brita H-Heybroek (f 1904). Hans kusinson f d generalkonsul Gustaf H (f 1888) var farbror till docenten i historisk geologi o paleontologi, särskilt växtpaleontologi, i Sthlm Henning Rudolf Henrik H (1922—60). Son till Gustaf H är länspolischefen Christer H (f 1919).

Från en bror till H 1 o Karl Gustav H härstammade mecklenburg-schwerinske kammarherren Christian Leopold v H (d 1833), som 1831 måste avstå bl a Ranzin till sina kreditorer. Hans son Adolf Fredrik v H (1794—1855) blev ryttmästare i sv tjänst o var far till översten Philip Fredrik Leopold v H (1832—96). Denna släktgren utdog i Sverige på manssidan 1958.