A Edvin Håkanson

1 Håkanson, Anders Edvin, f 10 dec 1859 i Kinnarumma, Älvsb, d 24 jan 1933 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: disponenten Anders H o Edla Erikson. Mogenhetsex vid h allm latinlärov i Gbg vt 79, elev vid KTH 6 sept 79, avgångsex 9 juni 83, elev vid Höhere Webschule i Mülheim am Rhein 83—84, praktik vid väveri i Meerane, Tyskland, 84, vid bomullsspinnerier i Chemnitz 84—85, i Rheydt 85—86, vid textilmaskinfabrik i Accrington, England, 86—87, tekn ledare av Rydboholms ab:s spinneri o väveri, Kinnarumma, 87—25, VD o disp för Kungsfors spinneriab, Örby, 98—14, led av Älvsb läns landsting 03—08 o 16—22, av FK 04—10, ordf i s Älvsb läns handels- o industrikammare 05-—09, VD o led av styr för Varberg—Borås järnvägsab 08—09, ordf i styr för Rydahls manufakturab, Seglora, 12—21 (led av styr 92—21), VD för Rydboholms ab 12—25, ordf i styr 12—13 o 19—30 (led av styr 94—30), ordf i Älvsb läns s hushålln:sällsk 22—25, i Sv bomullsfabrikantfören o på internationella bomullskongressen i Sthlm 22.

G 20 sept 89 i Varberg m Anna Ingeborg Brunstedt, f 11 jan 68 där, d 2 dec 33 i Sthlm, Engelbr, dtr till stadsläk Emil Reinhold B o Sofia Kristina Holmström.

Edvin H var född på Viskafors vid landets äldsta vävnadsfabrik, Rydboholm, som då ännu ägdes av morfadern Sven Erikson (bd 14) och där fadern var fabriksföreståndare. Morbrodern Johannes Erikson blev 1873 chef för familjeföretaget, som utvecklades och konsoliderades. Då H 1887 som civilingenjör återvände från utlandspraktik, omfattade rörelsen färgeri med tryckeri, blekeri och appreturverk vid Rydboholm, bomullsspinneri och väveri vid Viskafors samt dotterföretaget Rydahls bomullsspinneri, alla tre verken belägna utefter Viskan. Vid Viskafors behövdes en kvalificerad teknisk ledare vid chefens sida, och H var bestämd för denna post. Samarbetet med Johannes Erikson blev framgångsrikt. Maskinparken förnyades, lokalerna utökades och garntillverkningen drevs upp till stor lönsamhet, varvid allt mera garn såldes till andra väverier. Inom tio år hade fabrikationen av vävnader fördubblats och av garn tredubblats, men allt flera väverier anlades i Sjuhäradsbygden och efterfrågan på garn blev större än kapaciteten. Varken vid Viskafors eller Rydahl fanns kraftresurser för vidare expansion.

H tog därför initiativet till ett nytt spinneri vid Kungsforsen i Viskan med en fallhöjd av 16 m. Med seg vilja lyckades han komma överens med alla markägare. Kraftstationsbygget kunde utföras parallellt med den av H direkt och med kraft ledda fabriksanläggningen vid Skene station på järnvägslinjen Borås—Varberg. Ett avtal tecknades med ett danskt rederi att frakta bomull från New York och New Orleans till Varberg i stället för Gbg. I aug 1899 kunde Kungsfors spinneri ab under H:s ledning sätta igång sina 14 000 spindlar. På några få år fick Kungsfors större kapacitet än Rydahl och tillverkade 1 000 ton garn årligen. Moderna bostäder ordnades för de 240 arbetarna som hade fri medicin och läkare.

Samtidigt kvarstod H som teknisk chef i Viskafors, där bl a automatiska vävstolar av Northrops typ infördes 1906 såsom de kanske första i landet, varefter antalet vävare kunde betydligt minskas. Även i bomullsindustrins organisationer deltog H med intresse, och han hade jämte Axel Vennersten den kanske största förtjänsten av att södra Västergötland 1905 fick en handelskammare, vars förste ordf H blev. Även i riksdagen framträdde han som talesman för bomullsindustrin, och både han och Vennersten varnade med skärpa för följderna av ett handelsavtal med Tyskland, innan tulltaxan omarbetats. Aktionen ledde blott till att avtalstiden förkortades, men en tulltaxekommitté tillsattes. Under följande riksdagar var H engagerad i skatte- och tullfrågor i bevillningsutskottet. När Johannes Erikson 1912 omkom, blev H VD för huvudföretaget, dock med säte i Viskafors. Som affärsdisponent i Rydboholm inträdde samtidigt hans kusin Clas Erikson, dittills VD för dotterföretaget Kinnaströms väveri ab. H var nära 18 år äldre än denne och väl förtrogen med problemen. Han var den klart dominerande gestalten inom företaget och företrädde även en längre tid branschens intresseförening.

När bomullsimporten hotades i och med världskrigets utbrott 1914, såldes Kungsfors spinneri till en av de största avnämarna, Borås wäfveri ab. Kungsfors ansågs då vara ett av landets största, modernaste och tekniskt mest fulländade bomullsspinnerier med 45 000 spindlar och egen kraftstation. Fabrikens kapacitet och kraftresurserna motiverade anläggningen av ännu ett väveri vid Kungsfors, varigenom Borås wäfveri ab klart distanserade Rydboholms ab i storlek. Vid Viskaforsverken uppfördes på H:s initiativ och delvis på hans bekostnad en kyrka av tegel, som blev färdig 1918.

Den starka konkurrensen från Tyskland, som H tidigt varnat för, drabbade hårt textilindustrin i början av 20-talet, och oron på arbetsmarknaden tilltog, då textilarbetarnas löner reducerades med 35 % på två år. H lyckades dock lotsa företaget genom de många kriserna. Han avgick 1 okt 1925 men kvarstod ännu några år som styrelseordf.