Tillbaka

F Lars Hökerberg

Start

F Lars Hökerberg

Förläggare

Hökerberg, Fredrik Lars, f 14 aug 1851 i Örebro, d 20 maj 1924 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: landssekr Gustaf Fredrik H o Emma Fredrika Elers. Mogenhetsex vid Karol lärov i Örebro vt 69, inskr vid UU ht 69, språkstudier där 69—72, litterär medhjälpare hos P A Norstedt & söner 73—77, red och utg av Hemvännen 27 dec 77—89, bokförläggarverksamhet 82—20, red o utg av ett flertal tidskrifter.

G 19 aug 81 i Gbg, Karl Johan, m Ida Charlotta Ottilia Sjögren, f 22 april 54 där, ibid, d 28 nov 13 i Sthlm, Ad Fredr, dtr till bageriidkaren Carl Wilhelm S o Eva Charlotta Petersson.

Lars H bedrev 1869—72 språkstudier vid Uppsala univ. Starkt litterärt intresserad, lade han där grunden till en gedigen humanistisk bildning, som han flitigt utnyttjade dels som informator under sommarferierna, dels som aktiv deltagare i studentkårens studie- och nöjesliv, bl a som spexförfattare. 1873 flyttade han till Sthlm, blev litterärt biträde i P A Norstedt & söners förlag och började samtidigt odla sitt intresse för journalistik genom att medarbeta i Sthlms Dagblad (1873), Fosterlandet (1874) samt Hemvännen (1875—77). Sistnämnda publikation utgav han som månadsskrift på eget förlag 1878—89. Där utkom också Djurvännen 1878—85 under redaktion av prof G W Sjöstedt, Djurvännernas tidning 1890—1901 under H:s redaktion och den pedagogiska tidskriften Verdandi 1883—1922 tillsammans med Anna Sandström. 1882 grundade han Lars H:s bokförlag, vars chef han var tom 1920, då han överlämnade ledningen till sin son Folke H.

Förlaget, som började sin regelbundna publikationsverksamhet med att utge K A Melins diktcykel Humleplockningen, kom i fortsättningen att företrädesvis ägna sin uppmärksamhet åt handböcker i skilda fack, främst juridiska, populärmedicinska och samhällsvetenskapliga samt kokböcker och barnböcker. Ett bärande inslag i verksamheten utgjorde från 1884 G A Aldéns Medborgarens bok, som nådde väldiga upplagor och fortsatte att utges långt efter H:s död. Den folkupplysning som på detta sätt spreds kompletterades genom periodiska publikationer: Sv bokmarknaden 1883—92, Svea. Sv familj-journalen 1890—92, Nya bokhandelstidningen 1901—12, Den sv bokhandelns litteraturblad 1903—13 och Sv bokhandelstidning 1913—23.

Under de första åren av sin bana som bokförläggare spelade H en aktiv roll i de då ihållande meningsbrytningarna inom Sv bokförläggareföreningen, som gällde dess principer och organisation. När några ledamöter på våren 1887 trädde ut ur föreningen, försökte han först att i kompromissens tecken återställa enigheten, men inför den beslutsamhet varmed en ny sammanslutning, Nya bokförläggareföreningen, bildades uppgav han sina sammanjämkningsförsök och inträdde i den nya föreningen, vars start utom av fackmässiga organisatoriska synpunkter kom att påverkas av en av den aktuella Strindbergslitteraturen framkallad, i pressen ivrigt bedriven sedlighetsfejd. När Nya bokförläggareföreningen upplöstes 1912, återgick H till den gamla föreningen.

H var styrelseledamot i ett flertal djurskyddsföreningar och sammanslutningar inom bokförlags- och bokhandelsvärlden och upprätthöll livlig personlig kontakt med författare och pedagoger. Med djurskyddet som sin främsta hjärtesak försummade han inte andra intressen, hade vaken blick för det nya i tiden och inlade med sin litterära bildning stora förtjänster om det sv språkets rykt och ans.

Yngve Lorents


Svenskt biografiskt lexikon