Pehr Fjellström

1 Fjellström, Pehr, f 2 mars 1697 i Silbojokk, Arjeplogs sn, Nb (enl Tunæus), d 30 juni 1764 i Lycksele. Föräldrar: kyrkoh i Silbojokk Petrus Noræus F o Agatha Laestadia. Inskr vid Uppsala univ 6 sept 1715, skolmästare i Lycksele 8 okt 1718 (tilltr 1 maj 1719), kyrkoh i Lycksele 21 mars 1739, prost 1755, språkforskare.

G 1) 15 febr 1719 i Piteå m Margareta Burman, f 3 maj, begr 27 maj 1733 i Lycksele, dtr av tullnären i Piteå Eric B o Anna Tornæa, 2) 25 mars 1735 i Lycksele m Catharina Sjöberg, f 28 jan 1713 i Åsele sn (Vb), f 13 maj 1783 i Jokkmokks sn (Nb), dtr av kyrkoh i Åsele Eric Joh S o Christina Edin.

Efter faderns död 1706 sändes F jämte sin bror Carl (se ) till Piteå skola men hemkallades redan 1709. Landshövdingen O W Löwen bekostade brödernas fortsatta studier i Piteå, och hans änka underhöll dem sedan i Sthlms storskola och vid Uppsala universitet. F:s lärare domprosten Djurberg uppmanade honom att ägna sitt liv åt lapparnas kristliga upplysning. Efter resa till hembygden 1718 blev F skolmästare i Lycksele för 20 år framåt.

Vid sidan av sitt kall ägnade sig F åt att utveckla ett lapskt skriftspråk, vilket han insåg vara förutsättningen för översättning till lapska av t ex Nya Testamentet. På prosten Z Plantins i Umeå tillstyrkan hade han för lappmarkens präster uppsatt ett Vocabularium sueco-lapponicum. Den framsynte landshövdingen frih G Gyllengrip visade vid besök i Lycksele 1734 stort intresse för detta arbete, varvid F framhöll nödvändigheten av att ge ortografisk stadga åt lappdialekterna. Gyllengrip uppmanade F att uppsätta ett betänkande i saken, vilket sedan framlades för nästkommande riksdag. Följden blev, att kanslikollegium 1736 förständigade F att fortsätta ordboksarbetet med tillstånd att efter sin egen begäran på allmän bekostnad företa en resa genom lappmarkerna. F reste vintern 1737 och följande år utkom hans »Grammatica lapponica», hans »Dictionarium sueco-lapponicum» samt hans översättning av Svebilius förklaring till Luthers lilla katekes. Lappmissionsfrågan väckte mycket intresse vid riksdagen, och F fick i uppdrag att översätta Nya testamentet. Arbetet förbereddes genom att konsistoriet i Härnösand 5 mars 1740 befallde fyra prästmän i olika lappmarker, bland dem F, att översätta brevet till Titus till lapska. Sammanträden hölls hösten 1743 och våren 1744, och slutligen bestämde man sig för sydlapskan som skrift- och kyrkospråk, vilket på sina håll vållade protester.

F, som mars 1739 utnämnts till kyrkoherde i Lycksele, fortsatte med outtröttlig iver sina språkarbeten. Han erhöll som hjälp ett årligt gratial av 100 dlr smt samt en avlönad adjunkt. År 1744 utkom fem lapska arbeten av honom, däribland ABC-bok, Luthers lilla katekes, kyrkohandbok och psalmbok. I psalmboken hade han själv översatt 29 psalmer. År 1755 utkom hans översättning av Nya testamentet. Denna blev gällande till 1903, då den ersattes av en översättning till lulelapska, som sedan blivit den använda språkformen. Bland lappmarkens präster intar F ett hedersrum. Han var rättskaffens, upplyst och arbetsam samt befordrade genom sina böcker på lapska och sin undervisning av blivande lappmarkspräster i lapska språket den kristna kunskapen bland lapparna. – F:s porträtt finns i Lycksele kyrka.