Thomas Heinrich Gadebusch

Gadebusch, Thomas Heinrich, f 11 aug 1736 i Stolp, Hinterpommern, d 2 april 1804 i Sthlm (Ty). Fader: metallproberaren vid Pfundkammer i Stralsund Lorenz G. Gymnasist i Stralsund 1745–52, inskr vid Greifswalds univ 15 juni 1754, vid Göttingens univ 14 april 1755, docent vid Greifswalds univ 1758, mag där 1759, sekr vid pommerska inrättningskommissionens visitation av pommerska hovrätten 1768, sekr hos 1770 års kommission vid visitation av consistorium ecclesiasticum o Greifswalds akademi, tjänstgörande vid guvernementssekretariatet i början av 1770-talet, prof i tysk o pommersk statsrätt vid Greifswalds univ 7 okt 1772, biträde vid pommerska kammarens undersökningar i Stettinarkivet rörande matrikelverket 1794–95, led av pommerska visitationskommissionen o samtidigt kansliråds n h o v 21 maj 1796, led av allm statsberedn i Sthlm 26 sept 1797 o i pommerska beredn i nov 1798. Led av Upfostrings-sälskapet 1786.

G 18 jan 1773 i Greifswald (S:t Nikolai) m Anna Barbara Kölpin, f 5 juli 1745 där, d 23 juli 1796 där, dtr till specerihandlaren o rådmannen Georg Abraham K.

G hör till den sv-pommerska administrationens samt universitets- och lärdomskretsarnas mest kända namn vid 1700-talets slut och 1800-talets början. Som docent i Greifswald sökte han en adjunktur vid universitetet men misslyckades. Han var sedan en tid i Sthlm (1763–66) och Berlin men återkom till Greifswald, där han höll historiska föreläsningar. Sv regeringen anställde honom som sekreterare hos 1770 års kommission vid visitation av bl a Greifswalds universitet. För G inrättades 1772 där en professur i tysk och pommersk statsrätt, som han dock tillträdde först 1775. Han var i 22 år en uppburen föreläsare och produktiv författare. Hans huvudarbete, än i dag användbart och klassiskt, är »Schwedischpommersche Staatskunde». Han utgav också tidskriften Pommersche Sammlungen. Oaktat sin hängivenhet för Sverige övervägde G 1788 att av ekonomiska skäl gå i preussisk tjänst; man lyckades då hos K M:t utverka högre lön åt honom. Han togs i anspråk för många praktiskt-administrativa uppgifter, fick 1796 kansliråds titel, blev som sakkunnig på pommerska frågor ledamot av allmänna statsberedningen och överflyttade till Sthlm.

Vad som gjort G mest bekant är emellertid inte hans administrativa verksamhet utan den av honom hopbragta Gadebuschska samlingen (i Pommeranica) i sv Riksarkivet. Den 14 maj 1805, efter G:s död, beslöt K M:t att den skulle inlösas. Samlingen är efter format uppdelad i en folioserie 1–144 och en kvartoserie 1–143. Den innehåller ej G:s personliga arkiv men väl brottstycken därav. Däremot finns i samlingen originalhandlingar och fragment av äldre arkiv eller handskriftssamlingar. Mycket härrör från G:s officiella verksamhet och olika förvaltningsuppdrag som sekreterare vid hovrätts-, konsistorial- och akademiinstitutioner på slutet av 1760- och början av 1770-talet. Genom sitt inkallande i allmänna statsberedningen och pommerska beredningen fick G befattning med de pommerska ärenden, som skulle beredas till föredragning hos K M:t, vilket satt många spår i hans samlingar bl a rörande det s k pommerska matrikelverket och den avsedda men aldrig utförda tribunalinstitutionen. En rad handlingar är ursprungligen sammanförda av lantrådet och borgmästaren i Greifswald Peter Corswandten. Samlingen är den fullständigaste i Sverige av litteratur rörande Pommern under 1600- och 1700-talen. Där finns sålunda större verk av historiskt, geografiskt, statsvetenskapligt, ekonomiskt och juridiskt innehåll, serier av pommerska tidskrifter, småtryck och en rikhaltig samling av pommerska förordningar, både K M: ts och pommerska myndigheters. Den innehåller också många mindre trycksaker av stort personhistoriskt värde såsom likpredikningar, minnestal och annat biografiskt material rörande pomrare.