M Gunnar Cederschiöld

9. Mattias Gunnar Cederschiöld, den föregåendes son, f. 30 juli 1887 på Dala i Västerstads socken. Elev vid Göteborgs h. latinläroverk ht. 1896; avlade studentexamen därstädes 26 maj 1906; student vid Göteborgs högskola 30 aug. 1906—vt. 1907; studerade målarkonst vid Teknisk skole i Köpenhamn, vid Valands målarskola i Göteborg, vid Académie de la grande chaumiére i Paris och som privatelev hos A. T. Steinlen i Paris. Skrev Pariskorrespondenser i Göteborgs handels- och sjöfartstidning 1913 —15; fast anställd som Pariskorrespondent i samma tidning 1916 —18; lämnade bidrag till Stockholms-tidningen dec. 1916—okt. 1919 och till Veckojournalen; ledamot av Svenska handelskammarens i Paris styrelse 1917— 23 och var därunder hederssekreterare 1918—19; korrespondent i Times, London, 1918—19; verkställande direktör i a.-b. France-Afrique i Paris 1919 och i a.-b. Société générale des allumettes 1927.

Gift 3 dec. 1913 med Elsa Maria Steffen, f. 18 sept. 1888, dotter till professorn vid Göteborgs högskola Gustav Fredrik Steffen.

C. utbildade sig först till målare. Efter studier bl. a. i Valands målarskola i Göteborg samt i Köpenhamn kom han till Paris, där han under tiden närmast före världskri- gets utbrott åtnjöt undervisning i målarkonsten hos olika mästare, tillhörande de då varandra snabbt avlösande modernistiska moderiktningarna inom denna konstart. Efterhand övergick han emellertid alltmer till att ägna sig åt författarskap, och det är i egenskap av författare, han gjort sig mest känd och uppskattad. Till en början publicerade C. korrespondenser i den svenska pressen. Under världskriget offentliggjorde han sedan i rask följd ett dussintal arbeten av skiftande innehåll, alla mycket underhållande, skrivna som de äro på ett målande och otvunget språk och ofta fyllda av humoristiskt träffande uttryck för författarens iakttagelser. — De flesta av C: s böcker äro tillika illustrerade med av honom själv utförda teckningar.

Det är framför allt de mänskliga varelsernas olikartade apparitioner och mentaliteter, som fängslat C: s intresse och som han gjort till föremål för sina skildringar. Under den ifrågavarande tiden hade han också tillfälle att se många länder och deras inbyggare. I hans produktion märkas reseskildringar från Nordamerika (»Infödingarna på Manhattan», 1916), från Franska Västafrika (»Negrer», 1917) samt från Spanien och Franska Nordafrika (»Maghreb», 1918). Från det stora krigets skådeplatser har C. publicerat korrespondenser (»I väntan på segern», 1915, »Krig och hem», 1916), som röja en omisskännlig sympati för Frankrike, där han blivit bofast. På samma gång präglas dessa skildringar av intelligens och måttfullhet i uppfattningen och dölja ej den mörka sidan av krigarlivet. Bäst trives C. i den franska huvudstaden. Om det konstnärsliv, han haft tillfälle att där på nära håll studera, har han dråpligt berättat i sin bok »Bland artister och hyggligt folk i Paris» (1915), som givetvis är att räkna bland hans bästa och i varje fall blivit den mest lästa. Till artistlivet i Paris och krigarlivet vid fronterna har C. även förlagt handlingen i sin hittills största komposition, romanen »Den siste Kergoël» (1917), en bisarr historia om en ung adlig målare, vilken som frivillig gav sig med i kriget men av tillfälliga omständigheters makt kom att begå subordinationsbrott och blev skjuten. — På de senare åren har C. huvudsakligen ägnat sig åt affärsverksamhet, bl. a. i den svenska tändstickstrustens tjänst.