Falkenstierna, släkt

Falkenstierna, släkt. Inom kameralförvaltningen tjänstgjorde under 1600-talets förra del två bemärkta bröder Jost Hansson och Arvid Hansson. Av en notis i Kammarkollegiets protokoll att döma (19 jan. 1642, tr. i del 3, s. 13) synes det snarast, som om deras fader innehaft något slags fogdetjänst i Skaraborgs län, men av hans namn är endast förnamnet Hans känt, som ju framgår av sönernas patronymikon.

Jost Hansson (halshuggen 1642, se nedan) blev bokhållare i Göteborgs och Bohus län 1631, var fogde på svenska Hisingen 1633–34, blev bokhållare i hela Västergötland 3 sept. 1635 och kamrerare i andra provinskontoret i Kammarkollegium 17 febr. 1637. Han var en mycket använd och betrodd man och adlades 1 okt. 1640 med namnet Falkenstierna (ej introducerad). Av Kammarkollegiets protokoll framgår emellertid, att Jost F. redan 14 dec. 1641 »blev hårt tilltalt» i ett redovisningsmål. På nyåret kom katastrofen. Landshövding Conrad Falkenberg (se denne), känd för sin stränghet mot underordnade, anklagade 19 jan. 1642 Jost för olika slag av oredlighet, bl. a. att han raderat i Kalmar läns landsbok 1640 – Jost skyllde härvid ifrån sig på sin bror Arvid Hansson. Emellertid avstängdes Jost F. från sin tjänst 28 jan. s. å. Någon modern undersökning av fallet är icke gjord. Odhner (s. 106 f.) sammanfattar saken så, att Jost F: s bedrägerier skulle ha fortgått över tio år och utgrenat sig över hela riket, varvid han indragit en mängd underordnade i sina nät. Rådet bestämde 20 april s. å., att två av varje kollegium skulle jämte de högre tjänstemännen i Kammaren sitta till doms över Jost F. Anklagelserna lydde på, att Jost hade både före och efter sitt adlande köpt och brukat många gods under adelsmäns namn, dels med, dels utan deras samtycke, gjort falska uträkningar på köpegods och sålt på »förbudna orter», uppköpt kronospannmål för lågt pris och åter levererat den på köpegods för högt pris, negocierat med kronans medel, förfalskat böcker och skaffat sig falska kvittenser. I rättegången inblandades två kamrerare, två proviantmästare, fyra länsbokhållare, m. fl. Saken väckte stort uppseende. Axel Oxenstierna skrev s. å. (28 maj) till sin son Johan: »Är till att beklaga, att en så kvalificerat karl skulle så vida låta transportera sig och gå ad devia». Jost F. dömdes den 24 maj s. å. till döden, vilket stadfästes av rådet den 14 juni. Uppgiften i Campenhausens dagbok, att Jost halshöggs den 26 juni, kan ej vara riktig, ty enligt råds-protokollet 22 juni bad änkan att få begrava honom »med någre ceremonier», medan det den 21 heter i rådet, att man uppläste Josts supplik »ved sin sista stund». Tydligen har han sålunda halshuggits den 21, enligt Campenhausen på dåv. Norrmalmstorg. Dessförinnan sönderskärs i rådet hans sköldebrev den 27 maj. Han efterlämnade ej blott hustru och en dotter, som Schlegel & Klingspor ange, utan flera barn. Änkan Brita Jönsdotter blev omgift med rådman Hans Olofsson Gevalius i Stockholm. Josts och Britas son Johan F. (enligt riddarhusgenealogien för ätten Hägerflycht f. 1630, f 1677) blev student i Uppsala 15 juni 1641; riddarhusgenealogien anger, att han blev tysk löjtnant, gift med en tyska och efterlämnade döttrar. Jost F:s döttrar åter synas åtminstone ha varit två, varav den ena Margareta Josts dotter levde 1643.

Jost Hanssons bror Arvid Hansson (d. trol. 1656) blev bokhållare i hela Småland 3 sept. 1635 och häktades under processen mot brodern 1642 men lössläpptes senare på året. Det heter i rådsprotokollet 7 dec. 1642 (s. 478 i tr. utgåvan), att »emedan Arved Hansson haver pliktat med fängsle och erlagt de böter honom bleve pålagde», skall han vid tillfälle »bliva ackomoderat med någon lägenhet». Han blev sedan bokhållare i Hallands län 28 febr. 1646, var landskamrerare där 1648 och blev borgmästare i Halmstad 30 mars 1652, utnämnd genom generalguvernören hertig Adolf Johans beskydd (brev från Arvid till hertigen i Stegeborgssaml.). Arvid var borgmästare ännu i mars 1656 men uppges ha dött detta år; 1657 förordnade generalguvernören ny borgmästare efter Arvid Hansson. Hans första hustru dog tydligen 1651 (brev till hertigen 26 jan. 1652), men önskade begravas »i Sverige» – Halland var ju då blott ockuperat på viss tid.

Riddarhusgenealogien anger som son till Arvid Hansson den Nils Arvidsson, som 1675 adlades med namnet Hägerflycht (d. 1702), och uppger, att såväl Arvid som Nils hetat »Weinheim» och att Arvid Hanssons far skulle varit en schwabisk adelsman »Hans Weinheim». Denna härstamning är obevisad och föga trolig. Arvid Hansson kallas heller aldrig Weinheim. Nils Arvidsson åter skriver sig själv »Niels Arfvedson Weinheem». Han var i Ystad 1665, i Malmö 1665 och 1666, då han skriver till P. F. De la Gardie (Rydboholmssaml., vol. 207). Att han skulle varit son till Halmstadborgmästaren Arvid Hansson är således måhända riktigt, då Nils verkar i Sydsverige vid denna tid, men fulla bevis ha, på forskningens nuvarande stadium, ej framkommit. En syster till Nils, g. 2) m. Hans Billingsköld, dog i Kristianstad 1677 (begr. 2 febr.). Om Nils Arvidsson se vidare släktart. Hägerflycht.