Cronstedt, släkt

Cronstedt, släkt, som utgått från borgaren och rådmannen i Gävle Peder Hansson (d. 1612). Av dennes båda söner blev den äldre, justitieborgmästaren i Gävle Elias Pedersson Gavelius (d. 1668) fader till assessorn Petrus Elias Gavelius, vilken 6 sept. 1687 adlades Cederschiöld (se denna ätt), och till rådmannen i Vasa Nils Eliaesson Gavelius (f. 1628, f 1668), vars söner 25 mars 1708 adlades Adelstierna. Peder Hanssons yngre son var justitieborgmästaren i Stockholm Peder Pedersson Gavelius (f. 1601, d. 1645), vilken studerade i Uppsala och under en trettonårig utländsk resa blev juris utriusque doktor i Orleans 1634 samt efter sin utnämning till justitieborgmästare i Stockholm 1637 även framträdde som borgarståndets talman. Hans äldre son, direktören Mårten Gavelius (f. 1638, d. 1701), adlades 17 dec. 1686 med namnet Cronstedt, medan hans yngre son, kamreraren Per Gavelius, (f. 1641), blev fader till löjtnanten Carl Gustaf Persson Gavel, vilken 25 aug. 1696 adlades von Gavel. — Mårten Gavelius, adlad Cronstedt, blev efter studier i Uppsala inspektor med direktörs titel över de Oxenstiernska godsen och förvärvade Fullerö och Almö, båda i Barkarö socken i Västmanland. Själv blev han barnlös i sitt äktenskap med Anna Gerdes (d. 1701), en dotter till adliga ätten Gerdesskölds stamfader, handlanden i Stockholm Johan Gerdt Gerdes. Men hustruns barn i ett tidigare äktenskap med handlanden i Stockholm Anders Olderman (f. i Rostock, d. 5 dec 1677 i Stockholm) adlades och adopterades 18 mars 1693 på hans namn. Bland dem kunna här nämnas Johan Olderman (f. 1660, d. 1697), vilken efter studier i Uppsala och Tübingen blev e. o. teol. professor i Uppsala och kyrkoherde i Börje pastorat 24 sept. 1692 samt senare teol. professor och kyrkoherde i Danmarks pastorat, samt dennes bröder Jacob, Gabriel och Carl C, vilka grundade var sin ättegren.

Den äldsta grenen stiftades av riksrådet Jacob C. (se nedan 1), vilken upphöjdes i friherrligt stånd 23 maj 1719 och i grevlig värdighet 14 juni 1731. Han ägde Fullerö och Almö, vilka han gjorde till fideikommiss inom sin ätt. Hans son presidenten greve Carl Johan C. (se nedan 4) blev fader till landshövdingen greve Fredric Adolf Ulric C. (se nedan 6), generallöjtnanten greve Johan Adam C. (se nedan 7) och generalmajoren greve Nils August C. (f. 1753, d. 1835), vilken var guvernör vid krigsakademien å Karlberg 1792—1820. Dennes son, konteramiralen greve Claes August C. (se nedan 9) var fader till generaldirektören greve Rudolf C. (se nedan 10) och till kaptenen, disponenten och kabinettskammarherren greve Otto Casimir C. (f. 1833, d. 1907), vilkens son är arkitekten greve Otto Sigfrid C. (se nedan 11).

Ättens mellersta gren grundades av generallöjtnanten Gabriel C. (se nedan 2), vilken var fader till majoren Johan Gabriel C. (f. 1720, d. 1774) och bergmästaren Axel Fredrik C. (se nedan 5). Son till Johan Gabriel C. var v. amiralen och kommendanten Carl Olof C. (se nedan 8), vilken blev immatrikulerad å finska riddarhuset 1818 och vars ättlingar äro bosatta i Finland. En son till honom, senatorn och geheimerådet Carl Olof C. (f. 1800, d. 1883), upphöjdes 8 febr. 1870 i finsk friherrlig värdighet.

Den yngsta grenen stiftades av presidenten general Carl C. (se nedan 3), upphöjd i friherrligt stånd 3 aug. 1718. Han gjorde Gäddeholm i Irsta socken och Aggarö i Kärrbo socken till fideikommiss för olika grenar av sin ätt. Denna utdog emellertid med sonsonen löjtnanten friherre Carl Fredrik C. (f. 1765, d. 1834).