A Gustaf Dahlbom

1. Anders Gustaf Dahlbom, f. 3 mars 1806 på Forsa, Härberga socken, d. 3 maj 1859 i Lund. Föräldrar: bataljonskirurgen, kir. kand. Anders Dahlbom och Fredrika Pihlgren. Student i Lund 29 sept. 1825; disp. 13 dec. 1826 (Supplementum dipterorum Sveciae, p. II; pres. K. F. Fallén); filol. kand. 18 juni 1828; fil. kand. 13 maj 1829; disp. 6 juni 1829 (Monographia pompilorum Sveciae; pres. K. F. Fallén); fil. magister 23 juni 1829; avlade med. farm. examen 22 dec. 1832; företog talrika studieresor, bl. a. i Sverige 1828, 1829, 1831, 1832 (särskilt i Lappland), 1834, 1835, 1840 (särskilt till Dalarnas och Jämtlands fjälltrakter) och 1841 till Öland och Gotland, till Tyskland 1838, 1842, 1843 och 1845, till Danmark 1839, till Norge 1840 och 1844 och till Paris och London 1855—56. Docent i naturhistoria vid Lunds universitet och amanuens vid dess zoologiska museum 26 febr. 1830; uppförd på tredje förslagsrummet till professuren i naturhistoria 23 maj 1832; examinator i naturvetenskaperna vid studentexamen från ht. 1833 och i levande språk ht. 1833—vt. 1834 och ht. 1841—vt. 1842; en av Lunds universitets åtta äldsta docenter 14 okt. 1834; kurator för Södermanlands nation i Lund 1838—47 och för Göteborgs nation därstädes 1846—49; uppfördes ensam å förslag till adjunkt i zoologi därstädes 14 nov. 1840, vilket förslag upphävdes genom kanslersbrev 30 okt. 1841; e. o. adjunkt i entomologi 30 okt. 1841; erhöll ett lönetillägg à 300 rdr bko med åliggande att ordna och vårda naturhistoriska museets entomologiska samlingar 11 jan. 1842; uppfördes å andra förslagsrummet till adjunkt, i zoologi i Lund 26 nov. 1842; adjunkt i entomologi och intendent för universitetets entomologiska samlingar 12 maj 1843 (med lön enl. K. brev 25 febr. 1843); e. o. professor i entomologi 20 febr. 1857. Ledamot av Sällskapet för inhemsk silkesodling 1836; LVVS 1837; LFS 1837; ledamot av Malmöhus läns hushållningssällskap 1839; hedersledamot av Östgöta nation i Lund 1850; var dessutom ledamot av ett stort antal utländska lärda samfund.

Gift 12 aug. 1845 med Johanna Augusta Maria Vilhelmina Krey, f. 14 febr. 1819, d. 5 nov. 1863, dotter till senatorn i Greifswald Friedrich Krey och Charlotte Beate von Schewen.

Av sin fader, som var en synnerligen skarpsynt och ivrig amatörentomolog, hade D. fått i arv ett brinnande intresse för studiet av insekterna, och detta befästes alltmer vid universitetet, där han snart i sin läromästare, den berömde dipterologen J. V. Zetterstedt, fann en frikostig gynnare och en hängiven faderlig vän. Genom sina många resor, bl. a. till Lappland som medhjälpare åt Zetterstedt, fick D. rika tillfällen icke blott att göra iakttagelser och samlingar i naturen, utan också, då det gällde utlandet, att. stifta personlig bekantskap med många av samtidens lärde samt att i utländska museer och samlingar anställa jämförande studier.

D:s akademiska bana blev icke fri från svårigheter. År 1840 hade fakulteten uppfört honom ensam på förslag till adjunkt i zoologi och föreståndare för universitetets zoologiska museum. Men ärendet hade avgjorts utan att professorn i naturalhistoria Sven Nilsson varit närvarande, och denne besvärade sig med framgång såväl däröver som över D:s kompetensförklaring. Efter någon tidsutdräkt besattes också adjunkturen med en mindre specialiserad vetenskapsman, docenten M. V. von Düben (jan. 1843). Men D. hade då redan soulagerats. Då det första adjunktförslaget upphävdes, blev han (okt. 1841) e. o. adjunkt i entomologi, och kort därpå (14 dec. 1841) föreslog akademiska konsistoriet, att en personlig adjunktur med ordinarie lön skulle inrättas för hans räkning. Kanslern gav honom till en början (jan. 1842) ett extra arvode lika stort som adjunktslönen mot skyldighet att vårda universitetets entomologiska samlingar och förordade därpå, samma dag som Düben utnämndes, konsistoriets förslag om den personliga adjunkturen. Detta bifölls även i febr. 1843 av K. M:t, varefter D. innehade sin personliga adjunktur, tills han 1857 befordrades till e. o. professor.

Största intresset, hyste D. för steklarna (Hymenoptera), och de flesta av hans vetenskapliga skrifter röra sig också om dessa djur. Hans arbeten utmärka sig för stor omsorg i avseende på den deskriptiva behandlingen av ämnet, kritisk skärpa och utpräglat sinne för systematisk forskning. Ej sällan visar han också prov på förmåga att tränga in i och tolka biologiska spörsmål. Ett mönster för sin tid är det brett anlagda verket »Hymenoptera Europaea», av vilket D. tyvärr blott hann fullborda tvenne delar. Utom som rent vetenskaplig forskare har D. gjort sig ett namn genom sin bok »Kort underrättelse om skandinaviska insekters allmänna skada och nytta i hushållningen». Denna kan nämligen betraktas som vår första verkliga handbok i praktisk entomologi. Den ger en synnerligen god framställning av vårt dåtida vetande på området och innehåller jämväl en rikedom på egna rön. Genom sin undervisning vid universitetet och kanske än mer såsom grundläggaren och den nitiske främjaren av dess entomologiska museum har D. inlagt stor och bestående förtjänst. Vid hans död tillföllo hans egna rika samlingar och hans böcker entomologiska museet, ehuru en del av böckerna sedan övergått till zoologiska institutionens bibliotek. I entomologiska, museet förvaras åtskilliga av D:s papper, däribland koncept till brev och skrivelser samt enstaka brev till honom bl. a. från Zetterstedt. Vidare förvaras där i handskrift, jämte av D. delvis förda ämbetsböcker (diarium, korrespondensregister, konceptbok, gåvobok och räkenskap), vetenskapliga arbeten och hans stora katalog över samlingarna med redogörelser för museets historia. Enstaka brev från D. finnas i Lunds och Uppsala universitetsbibliotek samt i K. biblioteket och riksarkivet. Ett sextiotal brev till J. J. Berzelius, K. H. Boheman, B. Fries, K. J. Sundewall, P. F. Wahlberg och G. Wahlenberg förvaras i Vetenskapsakademiens bibliotek. En kuriositet är »Dahlboms cathekes» (botaniska institutionen i Lund), innehållande en uppteckning av stående examensfrågor jämte svar. Såsom personlighet var D. högt aktad för sin rättskaffenhet och sin helgjutna kristliga karaktär.