Cassel, släkt

Cassel, äldre släkten, vittförgrenad ätt härstammande från Petter C. (f. omkr. 1540), vilken inkom från Edinburg 1592 och skall ha blivit »stallmästare vid konungens (Karl IX: s) stall». Hans son Mårten Pettersson C. (d. 1645), »en förlamad krigsman», vilken kallas en »engeländare» och alltså synes ha varit född i faderns hemland, har tack vare en kulturhistoriskt ganska karakteristisk process med sin förläningsbonde blivit omtalad i den historiska litteraturen. Mårten C:s söner, korporalen Jacob C. (f. 1618, d. 1696) och arrendatorn Jonas C. (f. 1633, d. 1701), blevo stamfäder för tvenne huvudlinjer av släkten, som båda ännu fortleva. Till den yngre av dessa linjer räknas Jonas C:s son handlanden Erland C. (f. 1668, d. 1711), vars dotter Margareta C. (f. 1705, d. 1749) genom sitt gifte med rusthållaren och riksdagsfullmäktigen Måns Månsson d. y. i Korpaklev blev stammoder såväl till den yngro släkten Cassel (se nedan) som till släkten Casselli. Bland sistnämnda släkts medlemmar märkes föreståndarinnan för statens normalskola för flickor Hilda Casselli (f. 1836, d. 1903), vilken gjorde sig känd genom sin framstående lärarpersonlighet och även såsom ledamot av en 1885 tillsatt kommitté (bet. 19 jan. 1888) deltog i arbetet för den högre flickskoleundervisningens reformering och utveckling. — Till den här behandlade släkten Cassel ansluter sig även en släkt Cassel, härstammande från hattmakaren Gustaf Wiberg i Skänninge (f. 1706, d. 1772), fader till råd- och handelsmannen i Skänninge Nicolaus Wiberg (f. 1747, d. 1785). Dennes son, den bekante lagmannen Carl Gustaf C. (se nedan 1), antog släktnamnet Cassel efter sin styvfader assessorn Pehr C, med vilken hans moder Hedvig Maria Ek (f. 1747) år 1788 gifte om sig. Bland lagmannens nio barn märkes grosshandlaren i Stockholm Oscar Ferdinand Leopold C. (f. 1830, d. 1917), vilken liksom fadern anslöt sig till väckelserörelsen och 1856 invaldes i Evangeliska fosterlandsstiftelsens första styrelse. Söner till honom äro professorn Carl Gustaf C. (se nedan 2) och skriftställaren Hjalmar Sigfrid C. (f. 1868, d. 1941), vilken efter journalistisk verksamhet i Amerika 1887–88, studier i Uppsala och medarbetarskap i svenska tidningar skrev korrespondenser till Svenska dagbladet från Förenta staterna och Canada 1904 och från Indien, Japan, Kina och Korea 1904–05. Bland hans skrifter märkas, jämte talrika bidrag till tidningar och tidskrifter, skildringar från Nordamerika och Ostasien (»Bland svenskar och yankees», 1894; »Amerikanska affärsmetoder», 1904; »Det nya Ostasien», 1906). Senare hava svenska trafikfrågor särskilt tilldragit sig hans intresse. Framför allt har han sökt verka för utvecklandet av en svensk transitotrafik med anknytningar öster och väster ut. Så framlade han 1913 första planen till en ångfärjeförbindelse Sverige—England och har jämväl i bokform belyst transitotrafikens problem (»Kapellskärsbanan», 1913, tills. m. G. Åsbrink; »Vår öst-västliga transitoled», 1919). Även som uppfinnare har C. varit verksam (elektrisk plog och sädestorkare, automatisk bilbroms).