Danckwardt-Lillieström, släkt

Danckwardt-Lillieström, ätt, härstammaride från en borgare i Örebro Mikael Danckwardt (f. 1566 i Lybeck, d. omkr. 1628), vilken möjligen var broder till eller eljes belryndad med släkten Danckwardts stamfader, borgaren i Nyköping Joakim Danckwardt (se denne). Mikael Danckwardt kom i smedslära hos borgaren i Örebro Nikodemus Ahusen och blev sedermera gift med dennes änka; av Karl IX fick han 4 apr. 1608 torpet Humblebäck i Vintrosa socken. En styvson till honom, den bekante diplomaten Johannes Nicodemi A hus, adlad Lillieström (f. 1597, d.1657), blev slutligen regeringspresident i Pommern. I hans eget äktenskap föddes sonen Niklas eller Clas, adlad 18 aug. 1647 med halvbroderns namn Lillieström, vilket han dock snart förändrade till Danckwardt-Lillieström, slutligen generallöjtnant och krigsråd (se nedan). Söner till honom voro ryttmästaren Niklas D. (f. 1650, d. 1705), vilken förvärvade Gälsebo och Mossebo, båda i Västergötland, samt översten Jakob D. (f. 1651, d. 1725), vilken såsom i faderns biografi berättas räddade den av denne skapade brukspossessionen i Närke och Västmanland och själv blev en mycket rik gods- och bruksägare. Sin krigarbana började han under Karl XI: s danska krig vid M. Lindhielms kavalleriregemente, blev 1680 livdrabant och övergick slutligen till livregementet till häst, där han avancerat till major, då han 1709 blev krigsfånge vid Perevolotjna. Hans meritlista under den föregående delen av stora nordiska kriget är späckad med namn på slag och mindre strider, från landstigningen på Själland 1700 till Poltava, där han sårades. Redan 1713 lyckades han fly ur fångenskapen, kom i maj året därpå till Stockholm och deltog i de senare krigshändelserna. Vid regementet avancerade han till överstelöjtnant och hade sedan 1719 överstes karaktär. Jakob D: s efterkommande innehade i tre generationer bruks- och lantegendomar i Västmanland och angränsande landskap. Den nu fortlevande grenen av ätten härstammar från en yngre sonson till honom, kammarherren Johan Niklas D. (f. 1731, f 1806), vilken ägde Reutersberg i Västmanland (Säterbo socken) och Värhulta i Södermanland (Västermo socken). En son till denne, ryttmästaren Claes Erik D. (f. 1765, d. 1829), ärvde Värhulta och ingick 1807 gifte med Ulrika Wennerstedt (f. 1783, d. 1864), genom vilken Solberga fideikomissegendom i Östergötland (Sya socken) kom till släkten.