de la Vallée, släkt

de la Vallée, fransk släkt härstammande från Rouen, inflyttad till Sverige 1637, adlad (med D. 2) 22 april 1692. Under fem generationer ägnade sig familjen såsom arkitekter och stenhuggare åt byggnadskonsten. Jean de la Vallée, f. omkr. 1520 i Rouen, d 22 april 1600 i Paris, var sålunda maitre d'oeuvres de Paris och sedan 1575 maitre d'oeuvres du roi. Hans son och lärjunge Marin de la Vallée, f. 1576, d. 1655 i Paris (begraven 16 maj), omnämnes som »expert juré du roi» och »architecte de feu la reine mére». Han utnämndes 28 jan. 1621 till »maitre general des oeuvres de maconnerie, ponts et chaussées de France»; utnämningen kontramanderades emellertid 9 maj 1622. Bland hans arbeten kan nämnas slottet Laserre (dep. Lot-et-Garonne), där portalen bär en inskrift, »M. de la Vallée maltre macon de Paris m'a faite 1596». Han deltog i det i början ar 1600-talet under ledning av Pierre och Augustin Guillain återupptagna arbetet på Hotel de ville i Paris 1605—18 och levererade bl. a. de kannelerade kolonnerna till fasaden. Tillsammans med Guillaume de Toulouse utförde han 1640 den stora vänstra trappan i Palais du Luxembourg. Om hans son. Simon, se nedan 1. Av dennes söner märkas Jean (se nedan 2) samt Henrik de la Vallée, f. 1634 i Haag, f 16 juni 1676 i Stockholm, och Gustaf de la Vallée; de båda senare voro halvbröder till Jean (Henriks mor var Marguerite de Villars). Henrik följde sin fader och styvmoder till Sverige och undervisades av Jean i arkitekturen. Han var först konduktör, blev verkmästare på Stockholms slott 1665 och stadsingenjör i Stockholm 1667 samt g. 26 okt. 1655 i Paris m. Marie Perelie, dotter av kopparstickaren Gabriel Perelle och syster till Adam och Nicolas Perelie, vilka av Erik Dahlbergh anlitades för Sueciaverket. Henrik har bl. a. gjort ritningarna till Maria Eleonoras och Karl X Gustavs praktfulla likkistor av tenn i Riddarholmskyrkan. Brodern Gustaf var kopist, sedermera konduktör vid Stockholms slott; »efter han hade större lust till det militäre än det civiliske väsendet», blev han konduktör under generalkvartermästaren Jacob Staël von Holstein i Livland. Han avancerade till generalmajor vid det litauiska infanteriet. Bland Jeans söner märkas, förutom Christopher Johan (se nedan 3) och Magnus Johan (se nedan 4), Jonas de la Vallée, f. 1657, d. omkr. 1673, utbildad till arkitekt under faderns ledning. Redan vid tio års ålder erhöll han, sedan Mattias Spihler efterträtt Jacob Cosswa som konduktör vid Stockholms slott, 100 dir årligen på slottsstaten (14 juni 1667) för att »sig uti byggningsväsendet, som han allareda begynt haver till vår tjänst kapabel att göra». Sex år senare erhöll han stipendium för vidare utbildning utomlands men avled på resan i Italien. Son till Jean var även Johan de la Vallée, f. 1663, d. 1710, som på faderns förslag erhöll statligt stipendium för att utomlands studera tillverkningen av kastorhattar, Han medföljde Nils Bielke på dennes ambassad till Frankrike. Efter hemkomsten erhöll han genom K. brev 21 jan. 1690 privilegium med ensamrätt för hela riket under 10 år att i Stockholm »inrätta ett perfekt hattmaken af allehanda fina och kastorhattar» och en lämplig lokal härför skulle upplåtas. Den nya fabriken upprättades vid Packartorget (nuv. Norrmalmstorg) och D. begav sig till Holland och England för att inköpa erforderliga verktyg m. m. På återresan förliste fartyget, varvid råvaror och maskiner gingo förlorade. Det nya manufakturiet råkade sålunda redan vid starten i ekonomiska svårigheter, och D. på grund av sitt häftiga lynne i klammeri med rättvisan.