Nils Dobblare

1. Nils Dobblare, d. 1570. Var 1553—55 rotmästare vid Stockholmsfänikan samt under ryska kriget vid Hans Krafts Smålandsfänika; chef för den nyorganiserade Jämtefänikan 1565; förde 1568 fänika i Estland, var åter i Stockholm 30 juni och chef för en fänika bland konungens trupper vid statsvälvningen i sept. s. å.; fogde på Lode, Estland, 1568—69.

I nov. 1568 kom D. jämte Erik XIV: s tidigare fängslade tjänare Eskil Finne till Reval, som då innehades av Henrik Classon Horn, vilken förmodades komma att hålla fast vid den nyss avsatte konungen. D. hade uppdrag av Johan III att överrumpla Henrik Classon och Reval men misslyckades och fängslades av Horn. När denne inom kort överlåtit Reval till sin av Johan utsedde efterträdare, kom D. i ny ställning och fick efter frigivandet nytt uppdrag av liknande art som förut. I jan. 1570 intog den livländske krigsöversten i svensk tjänst Clas Kursell förrädiskt Revals slott genom nattlig kupp och behöll det som pant för obetald sold; på något sätt var även hertig Karl inblandad i denna intrig. D. befann sig då bland de svenska trupper, som innehade Domberget, och höll förbindelse med två knektar, vilka flytt till slottet. Han skaffade nu dessa pengar för att anställa spelparti bland Kursells besättning; vinsten skulle de sedan använda till »öl och lustighet». Knekthopen berusades omsorgsfullt, och från ett hemlighus i slottets översta våning drogo D: s två trogna upp en repstege, med vars hjälp D. jämte 300 knektar tog sig in i slottet (mars el. april 1570, enligt uppgift 24 mars). Besättningen överrumplades fullständigt, och D. återtog under hot »med långa rör», vad han kostat på spelpartiet och ölgillet; Clas Kursell och andra betydande män togos till fånga. Johan III tillskrev D. om det lyckade företaget 24 april 1570, och D. fick även av konungen tillstånd att behålla Kursells guldkedja; de viktiga brev, som tagits, inlöstes senare av konungen. I juli 1570 deltog D. i anfallet mot Leal, varvid han enligt krönikornas uppgifter stupade. — D: s för dessa års baltiska krigföring synnerligen typiska levnadsöde har litterärt behandlats av Gustaf Janson i romanen »Nils Dobblare». Det synes antagbart, att den för honom brukliga formen av efternamnet rymmer en reminiscens från det lyckade »spelpartiet» på Revals slott.