Erik Duræus

1. Erik Sunesson Durseus, f. 4 april 1641 i Vinnerstads sn (Ög.), d. 13 fecr. 1717 i Kuddby sn (Ög.). Föräldrar: kyrkoherden fil. magister Sune Duræus och Brita Bruzsea. Gick i skola i Vadstena från 1647 och i Linköping från 1652; student vid Uppsala univ. 13 maj 1663; lektor i matematik i Linköping 16 dec. 1674, tillträdde 9 aug. 1675; led. av konsistoriet i Linköping 10 jan. 1677; prästvigd 25 mars 1681; led. av prästeståndet vid riksdagen 1682 och av dess sekreta utskott 9 okt. s. å.; tillika kyrkoherde i Landeryd (Ög.) 1686; kyrkoherde i Kuddby och kontraktsprost 16 mars 1692; predikade vid prästmötet i Linköping 1693 och var preses 1694.

G. 1) 4 april 1676 m. Beata Johansdotter, dp 9 april 1653, d. 26 maj 1692 i Kuddby, dotter av handelsmannen i Norrköping Johan Carlsson och Margaretha Pedersdotter, samt förut g. m. köpmannen i Linköping Anders Persson Gråsten; 2) 2 nov. 1693 m. Maria Christersdotter, f. 14 juli 1667, d. 9 mars 1737 i Linköping, dotter av prosten och kyrkoherden i S:t Ægidii förs., Söderköping, fil. magister Christer Christophersson och Elisabeth Drysenia.

D. kom till Uppsala som en »optimæ spei ac indolis bonæ juvenis». Han hade där före sig sin bror Nils, som emellertid dog 1666. D. studerade särskilt matematik under J. Fornelius, som var gift med hans moster, och M. Celsius samt höll enligt av Fornelius utfärdat program en oration mot astrologien 6 dec. 1667. D. gjorde sig även känd som skicklig och intresserad musiker. Han bidrog till sitt uppehälle bl. a. genom barnundervisning. Hedrande nog kallades D. som student av biskop Terseius och Linköpings konsistorium till matematiklektoratet i sistnämnda stad. Om hans magistergrad, som i varje fall ej tagits i Sverige, är intet känt, men bl. a. i kyrkoherde- och prostfullmakten 1692 kallas han magister.

Konsistoriet i Linköping insatte D. som ledamot av prästeståndet till 1682 års riksdag, och det är detta, som gjort hans namn bekant. Han förde nämligen under riksdagen en dagbok, som är så mycket värdefullare, som prästeståndets protokoll 1682—83 äro förkomna. Den av Lidén 1788 med inledning och bilagor utgivna dagboken (orig. i Linköpings stifts- och landsbibliotek, sign. H 175; en annan, något sammandragen men synbarligen av D. själv verkställd redaktion av dagboken, finnes i Nordinska samlingen i Uppsala univ.-bibliotek, sign. Nordin 885) omfattar tiden 1 okt. 1682— 10 jan. 1683 och upptager i den tryckta oktaveditionen 140 sidor. Av förhandlingarna vid detta betydelsefulla riksmöte ger den en god bild men upptager naturligtvis blott vad som angår prästeståndet och endast delvis förhandlingarna i sekreta utskottet. En jämförelse med officiella handlingar visar, att D:s upplysningar äro pålitliga. Han ådagalägger i dagboken oväld samt god iakttagelseförmåga och en berättartalang, som ibland tar sig uttryck i målande skildring. I de upprörda debatterna om införande av ständigt knektehåll tog D. personlig del — prästeståndets bidrag blev uppsättande av dragoner. D. hemställde även 2 dec. 1682 hos biskoparna, att de ville »låta sig vara rekommenderade scholae och gymnasii betjäntes villkor». Om hans förbindelser utanför ståndet ger dagboken ej större upplysning. Han nämner dock bl. a. sin svåger norrköpingsrådmannen Jacob Ekbom och konfererade 3 dec. med E. Ehrenstéen i en lokalfråga rörande hemstiftet. D. var närvarande vid avskedsaudiens hos drottning Ulrika Eleonora på slottet 7 jan. 1683, när, såsom han skildrar, den unge prins Karl, då blott sex månader, förevisades för utskottsledamöterna.