Anders Blomstrand

1. Anders Blomstrand, f. 19 dec. 1822 i Växjö, d 17 okt. 1887 i Lund. Föräldrar: lektorn Johan Blomstrand och Severina Rodhe. Åtnjöt skolundervisning i Växjö; student i Lund 29 sept. 1840; filol. kand. 20 juni 1842; disp. 2 apr. s. å. (Apparatus ad historiam Sveogothicam Celsiam sectio secunda, p. [XLIX] LM; pres. H. Reuterdahl); fil. kand. 3 juni 1844; disp. 19 juni s. å. (Ad Publium Virgilium Maronem ex codice membranaceo biblioth. acad. Lundensis nunc primum collato lectionis varietatem, p. IV; pres. J. G. Ek);, fil. doktor 21 juni s.å.; avlade teoretisk teol. examen 20 dec. 1845 och praktisk teol. examen 16 juni 1849; prästvigd i Lund 20 juni s. å.; presiderade i stället för pastoralexamen 27 mars 1852 (avhandlingen bedömd 31 mars); idkade tamuliska språkstudier i Leipzig 1856−57. Tf. lektor i teologi i Växjö vt. 1845; tf. gymnasieadjunkt därstädes sept. s. å.; docent i kyrkohistoria i Lund 28 dec. 1846; tf. professor i kyrkohistoria och symbolik 1847−49 och 1850−52; dels biträde, dels tf. komminister i Hällestads, Dalby och Bonderups prebendepastorat under somrarna 1849 och 1850; höll privata föreläsningar i symbolik vid Lunds universitet 1849−52; predikant vid Lunds lasarett 1852; uppförd å tredje förslagsrummet till teol. adjunkt vid Lunds universitet 5 okt. 1853; av Lunds missionssällskap utsänd som missionär till Sydindien 1857; återvände till Sverige 1885. Teol. doktor vid Köpenhamns universitets jubelfest 5 juni 1879; LNO 1885.

Gift 3 sept. 1859 med Eleonora Kelber, f. 23 juli 1821, d 5 sept. 1869, dotter till Johann Georg Kelber, sedermera pastor i Utterreuth bei Erlangen.

Under sin docenttid i Lund förvärvade sig B. enligt en minnestecknares omdöme »sina kamraters och lärjungars aktning och tillgivenhet». En betydelsefull frukt av hans vetenskapligt litterära verksamhet under denna tid är hans »Handbok i lutherska kyrkans symbolik» (1855), som i många år användes vid den akademiska undervisningen. Sin betydelsefullaste livsgärning utförde B. under de tjugusju år, han verkade som missionär bland tamulfolket i Sydindien. Hela denna tid var han medlem av det s. k. missionskyrkorådet, som i fråga om tamulmissionens ledning har en mycket viktig uppgift. B: s insats i kyrkorådets arbete var av synnerlig betydelse. Därjämte arbetade han i missionens seminarium för utbildande av infödda präster och lärare. Här var han under hela sin vistelse i Indien en framstående lärare och under åren 1870−71 och 1876−77 seminariets föreståndare. Vid sidan av denna lärarverksamhet hann han jämväl biträda i det praktiska missionsarbetet (hednapredikan och vården av de hednakristna församlingarna). Hans huvuduppgift på missionsfältet blev dock hans litterära verksamhet. Han reviderade den tamuliska bibelöversättningen och psalmboken och införlivade genom översättning och bearbetning ett stort antal teologiska och kyrkliga arbeten med den tamuliska litteraturen. Likaså utgav han en tamulisk tidskrift.