Johan Stensson Bese

1. Johan Stensson Bese till Herrsäter, d i början av år 1505. Föräldrar: väpnaren Sten Jönsson B. och Kristina Anundsdotter (Hatt). Namnes redan 1466; inträdde i riksrådet vid 1480-talets mitt; häradshövding i Åkerbo härad, Östergötland. Förde i vapnet en sparre med en upprättstående pil under.

Gift 1) 16 aug. 1472 å Gäddeholm med Karin Jonsdotter Gädda, d före 15 febr. 1477, dotter till riddaren och riksrådet Jon Gädda; 2) före 22 sept. 1484 med Birgitta Knutsdotter, dotter till riddaren Knut Bengtsson (av Ulvsläkten) till Stäfflö och Anna Göstavsdotter; 3) enligt en uppgift från Vasatiden med Estrid Jönsdotter, dotter till riksrådet Jöns Knutsson (tre rosor).

B. tillhörde hela sitt liv det Sturevänliga partiet. Sin första mera betydande insats gjorde han 1487, då han deltog i belägringen av Ivar Axelssons slott Stäkeborg och biträdde Sten Sture vid de förhandlingar, som. ledde till att fästet i maj s. å. av herr Ivars besättningstrupper uppgavs till riksföreståndaren. Vid konung Hans' kröning 1497 var han icke närvarande, vilket hade till följd, att han aldrig erhöll riddarvärdighet. Jämte Sten Sture, Hemming Gadh, Svante Nilsson och tre andra herrar slöt han sig till den märkliga konfederationen i Vadstena 1 aug. 1501, som gav signalen till konung Hans' förjagande och Stureväldets återupprättande. — Såsom framgår av ännu bevarade jordeböcker, ägde B. vidsträckta jordegendomar i Värmland och Götalandskapen, främst Östergötland. De ärvdes av enda barnet i första giftet, fru Gunhild Johansdotter B., gift med riddaren och riksrådet Erik Turesson Bielke (se denne). En vuxen son till B., troligen i andra äktenskapet, vid namn Knut B. omtalas i handlingarna; han synes emellertid ha dött ogift, måhända redan under faderns livstid (en uppgift av K. H. Karlsson, att han var förmäld med Birgitta Kristiernsdotter Oxenstierna, beror på förväxling med den finländska frälsemannen Knut Bidz).