Johannes Below

1. Johannes Below, f. i Rostock. Student vid universitetet därstädes juni 1618; disp. 21 aug. 1628 (De variolis et morbillis, pres J. Fabricius); med. doktor s. å. Professor i Dorpat 22 dec. 1632 (1633 ?); tillika hovrätts- och stadsläkare där; universitetets rektor 1634 och 1641; lämnade Dorpat 1643; livmedikus och arkiater hos tsar Mikael Fedorovitj 10 mars 1643 samt hos dennes efterträdare Aleksej Michailovitj och Fedor Aleksejevitj; återvände från Ryssland 1651. — Gift.

B. var enligt Roberg, som ägnar hans avhandling »De variolis et morbillis» ett utförligt omnämnande, »grundligt verserad i de gamla grekiska medicinska skrifterna som ock i de arabiska och sedermera, italienska, franska och tyska». Oaktat han, som av det följande framgår, ej kan frikännas från charlataneri med värdelösa arcana, synes han även ha varit en framstående praktiker. Då han 1643 efter att ha lämnat Dorpats universitet uppehöll sig i Riga, sammanträffade han där med tsarens f. d. livläkare Vendelius Sybelist och kallades genom dennes bemedling till ryska hovet. Vid ankomsten till Moskva 9 apr. 1643 mottogs han med stora hedersbetygelser av tsaren och blev mycket uppskattad i sin nya verksamhetskrets. Om hans åttaåriga vistelse vid tsarhovet och senare öden lämnar V. M. Richter i sin »Geschichte der medizin in Russland» åtskilliga notiser av intresse. Det var endast med svårighet, B. år 1651 lyckades utverka tillåtelse att företaga en resa till hemlandet. Med sin familj ställde han nu kosan till Lübeck och kunde, trots upprepade ihärdiga kallelser från sin höge patient, ej förmås att återvända. Sina förbindelser med tsarhovet bibehöll han emellertid och utnyttjade dem till åtskilliga, troligtvis mycket inbringande affärer med dyrbara läkemedel, särdeles det på den tiden berömda »einhorn», samt diverse stenar av hemlig läkekraft. P. J. Bergius citerar ett brev från G. Stiernhielm till O. Rudbeck av 22 apr. 1661, som kraftigt framhäver det höga anseende, B. åtnjutit i Moskva; han ansågs av barbarerna nästan såsom en gud. Av samma brev får man den upplysningen, att B. under någon tid uppehållit sig i Stockholm, troligtvis på besök hos sin broder Bernhard, och ett annat brev, ävenledes till Rudbeck, upplyser, att han i mars 1652 gjort ett besök i Rostock. Enligt Bergius skulle han sedermera ha återvänt till Ryssland och avlidit därstädes, medan däremot Richter uppgiver, att han efter sin hemresa 1651 aldrig återsåg detta land.