Hans Klerk (Klärich)

2. Hans Klerk (Klärich), f. 1 jan. 1607 i Örebro, d 9 nov. 1679 i Stockholm. Föräldrar: kaptenen William Clerck, som 1606 inkom i Sverige med ett skotskt värvat regemente, och Malin Duncan. Konstapel 1632; fänrik vid amiralitetsartilleriet 1633; löjtnant därstädes 1634; kapten 1637; chef för uppstädernas bösseskyttekompani 1638—4 maj 1668; adlad 20 aug. 1648; bevistade riksdagarna 1649 och 1650, utskottsmötet 1651 samt riksdagarna 1652, 1654, 1660, 1664 och 1672; tygmästare vid amiralitetet 1650—4 maj 1668; kommendant på Vaxholms skans 18 maj 1653 (konfirmation 15 juli 1655); major vid amiralitetet 1658; gick med tre skepp från Stockholm till flottan i Öresund sept. 1658; kommenderad på riksamiralens skepp Viktoria okt. 1658; amirallöjtnant dec. 1664; holmamiral 4 maj 1668; amiralitetsråd 9 dec. 1674.

Gift 1) 1639 med Brita Svan till Virmumäki och Lind, d 16. sept. 1662, dotter till rådmannen i Stockholm Sven Hansson Svan; 2) 1665 med Margareta Hartman, d okt. 1688, dotter till handelsmannen Lorens Hartman och änka efter kommissionssekreteraren Lars Larsson, adlad Sneckenfelt.

C. utövade en långvarig och mångsidig verksamhet i amiralitetets tjänst och var även under en tid kommendant på Vaxholms fästning. På hösten 1658 beordrades han att föra befälet över tre fartyg, som avgingo från Stockholm ned till Öresund; i det stora sjöslaget i Öresund 29 okt. 1658 var han med på eskaderchefen riksamiralen K. G. Wrangels fartyg Viktoria, och han deltog sedermera i stormningen av Köpenhamn 10 febr. 1659. Efter att i åtskilliga år ha tjänstgjort som holmamiral förordnades han vid den av Karl XI företagna omorganisationen av amiralitetskollegium (10 dec. 1674) till amiralitetsråd och hade hädanefter plats och votum i kollegiet. Då efter flottans misslyckade expedition och hastiga återkomst hösten 1676 en s. k. kommissorialrätt tillsattes för att rannsaka och döma över denna affär och även utsträckte sin undersökning till amiralitetskollegiets förvaltning under fredsåren, drabbades även C. av den utfärdade anklagelseakten, men K. G. Wrangel fritog honom från allt ansvar, och ehuru rätten ej ville skilja honom från målet, undgick han dock att bli fälld. Vid C:s död (1679) lämnades holmamiralsämbetet obesatt.

C. blev rikt begåvad med förläningar: några gårdar i Vårfrukyrka socken i Åbo län (31 okt. 1647) samt fyra hemman därsammastädes enligt Norrköpings beslut (30 apr. 1651), två och ett halvt hemman i Urshults socken i Kronobergs län enligt samma villkor (24 juli 1673) samt säterifrihet för hans skattehemman Nibble i Hammarby socken i Uppland (8 apr. 1676). Den 16 apr. 1646 erhöll C. med full äganderätt nuvarande tomten kvarteret Blasieholmen n: o 35—36 (Blasieholmstorg n:o 10 och N. Blasieholmshamnen n: o 13). Han uppförde där (efter 1658) en byggnad av sten, som möjligen ännu till någon del återfinnes i huset åt Blasieholmstorg. År 1730 beskrives det som »ett stenhus vid gatan i tre våningar med vind och järnbleckstak». På grund av naborätt tillbördade C. sig 1676 granntomten i norr, kvarteret Blasieholmen n: o 44—45 (Blasieholmstorg n:o 12 och N. Blasieholmshamnen n:o 15).