Gertrud V Adelborg

3. Gertrud Virginia Adelborg, den föregåendes syster, f. 10 sept. 1853 i Karlskrona. Åtnjöt under- visning i privatskolor i Karlskrona och Uppsala. Privatlärarinna 1874–79; skrivbiträde i Svea hovrätt 1881–83; anställd vid Fredrika-Bremer-förbundets byrå i Stockholm dec. 1884; föreståndarinna därstädes 1 maj 1886–mars 1907; styrelseledamot i Fredrika-Bremer-förbundet maj 1897; styrelseledamot i föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm 1902–07, i landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt'1903–07; är sedan 1907 bosatt i Gagnef, Dalarna. Erhöll 1907 medaljen »Illis quorum meruere labores»; hedersledamot av Fredrika-Bremer-förbundets styrelse 1915.

G. A: s livsgärning faller inom den svenska kvinnorörelsen. När Fredrika-Bremer-förbundet var bildat, blev hon på grund av personlig bekantskap med stiftarinnan, fru Sofi Adlersparre, knuten vid den nyupptagna verksamheten. Genom begåvning, arbetsförmåga och självförgätande intresse kom hon snart att intaga en ledande ställning inom förbundet. Hon organiserade förbundsbyråns verksamhet, och under de år, hon stod som byråföreståndarinna, var hon bland dem, som arbetade främst och mest för förbundets syften, antingen det gällde att öppna nya verksamhetsområden för kvinnor, att söka förbättra löne- och befordringsvillkoren för någon grupp eller kår av arbetande kvinnor, att inför allmänheten såväl i huvudstaden som annorstädes genom föredrag klarlägga en aktuell fråga berörande kvinnomas intressen eller andra liknande uppgifter. Ett särskilt omnämnande förtjänar det initiativ, G. A. tagit till beredande av undervisning åt den lantbrukande befolkningens kvinnor i de sysslor, som höra till deras arbetsområde. Det var på G. A: s förslag och efter en plan, vartill hon givit grundlinjerna, som Fredrika-Bremer-förbundets lanthushållningsskola i Rimforsa, Östergötland, för utbildande av lärarinnor tillkom. Denna utbildningsanstalt var den första i sitt slag i Sverige. – När den kvinnliga rösträttsrörelsen under det nya århundradets tidigaste år tog sin början, blev G. A. en av dess första banerförare. Såväl genom sitt arbete inom styrelser och kommittéer som genom föredrag gjorde hon där en betydande insats.