Per August Ahlberg

Ahlberg, Per August, f. 13 aug. 1823 i Mörlunda socken, d 1 juli 1887 i Örebro. Föräldrar: hovslagaren och hästläkaren vid Smålands lätta dragoner Jöns Petter Ahlberg och Lukretia Gustavsdotter. Studerade vid Vimmerby skola och Linköpings gymnasium; apotekselev; ambulerande byskollärare; student i Lund 3 nov. 1846; avlade folkskollärarexamen i Uppsala vt. 1847 och dimissionsexamen 6 apr. s. å.; prästvigd i Linköping 13 juni 1847. Innehade under de följande tio åren olika prästerliga missiv, huvudsakligen i Smålandsdelen av stiftet; föreståndare för missionsskola i Stockholm 1857; i Kristdala 1858–61, på Alsborg i Vetlanda socken 1861–75, i Örebro 1875–87; predikant för Örebro evangeliskt-luterska missionsförening 1875–87.

Gift 1) 22 okt. 1851 med Adelina Jeanette Sabelström, f. 1 dec. 1825, d 21 jan. 1881, dotter till dåvarande pastorsadjunkten, sedermera kyrkoherden Erik Sabelström (Kalmar stift); 2) 10 juni 1882 med Hilma Gustava Seseman, f. 20 okt. 1842, d 28 febr. 1911, dotter till komministern, sedermera kyrkoherden Georg Fredrik Seseman (Västerås stift).

A. har haft en ej ringa betydelse för den religiösa väckelserörelsen inom vårt land vid och efter mitten av förra århundradet. Inom denna rörelse tillhörde han den mera konservativa gruppen, som längre fram efter svenska missionsförbundets uppkomst stannade inom evangeliska fosterlandsstiftelsen. Han var en vän av den gamla evangeliskt-luterska bekännelsen och älskade varmt Luthers skrifter. Till Waldenströms och andras »hyperevangelism» stod han som en avgjord motståndare, likaså till reformerta strömningar i lärouppfattningen. Han kände sig även som vän av vår statskyrka och bekämpade separatistiska tendenser. Dock önskade han en reform av kyrkan till större religiös livaktighet, bl. a. genom lekmannapredikan, utförd »i god förening med de troende och renläriga prästerna».

A: s betydelse beror huvudsakligen på hans verksamhet som skolföreståndare, resepredikant och religiös författare. Hans missionsskola, som väl hade sin blomstring under Vetlandatiden, avsåg »att mottaga kristligt sinnade unge män, som ville ägna sig åt något lärarekall» (»Perlfisket» s. 23). Där utbildades kolportörer, och där meddelades förberedande undervisning åt blivande folkskollärare, präster och missionärer. Många lekmannapredikanter ha i A: s skola erhållit sin utbildning, och många präster, särskilt inom Augustana-synoden, ha där fått sin förberedande bildning. Jämte denna ursprungliga uppgift hade skolan under Vetlandatiden även ett mera allmänt syfte: att bibringa »allmännyttiga kunskaper, som behövas för praktiska levnadskall» (»Perlfisket» s. 23) och var sålunda även ett slags kristlig folkhögskola. Vid sidan av missionsskolan upprättade och ledde A. under Vetlandatiden även ett barnhem. — När tid och krafter det medgåvo, reste A. omkring och predikade. Han har besökt de flesta trakter av vårt land och även verkat utanför dess gränser. Hans biograf (H. B. Hammar) anser honom ha haft »sin mesta begåvning just såsom predikant». — En viktig sida av A: s arbete är slutligen hans författarverksamhet. Hans skrifter voro mycket spridda, och hans skolor underhöllos till stor del genom inkomsterna av hans böcker. Mest bekant är »Biblisk skattkammare», som fr. o. m. andra upplagan innehåller en morgon- och en aftonbetraktelse för var dag under året. Den har varit i bruk även i våra grannländer och bland svenskarna i Amerika.