Samuel Johansson Alnander

Alnander, Samuel Johansson, f. 31 okt. 1731, d 5 juli 1772. Föräldrar: dv. komministern i S:t Lars, sedermera kyrkoherden i Kimstad Johan Alnander och Kristina Margareta Kylander. Genomgick Linköpings skola och gymnasium; student i Uppsala 18 aug. 1749; disp. 30 juni 1752; fil. kand. 8 juni 1757; disp. 12 okt. s. å.; fil. magister 20 juni 1758. Docent i historia literaria i Uppsala 6 juni 1763; teol. lektor vid kadettkåren i Karlskrona 13 maj 1767; prästvigd i Linköping 14 juli s. å. Medlem av samfundet pro fide et christianismo 1771.

Gift 14 juli 1767 med Ingrid Susanna d'Orchimont, f. 1743, d 1804, dotter till kaptenen i fransk tjänst, språkläraren Johan d'Orchimont.

A: s liv företer intet av särskilt intresse. Han fick i hög grad pröva på de fattiga studenternas vanliga lott på denna tid: konditionerandet. Från 1751 tills han fick sin lektorsbefattning, 1767, nödgades han skaffa sig sin utkomst genom konditioner och tillbragte större delen av tiden fjärran från Uppsala. Endast några år efter tillträdet av lektoratet avled han, vid fyrtio års ålder. A. förtjänar emellertid att ihågkommas för sitt författarskap. Hans »Anvisning till et utvaldt theologiskt bibliothek», som utkom i nio delar 1762—72, avsåg att tjäna dem av de teologie studerande, som voro övertygade, »att mer än postillor fordras till läroämbetets rätta förvaltning». När detta arbete begynte utkomma, var A. en okänd konditionerande filosofie magister. Men han var ganska väl rustad för sin uppgift. Med stor arbetsamhet förenade han en betydande bokkännedom. Därtill förstod han att iakttaga stor varsamhet i sina omdömen, vid denna tid högst nödvändigt för den, som ville vara vägvisare inom teologins område. Särskilt självständig synes A. icke vara; vad han säger torde mestadels vara hämtat från utländska auktorer. Kristendomsundervisningen i skolorna har A. tjänat genom sitt »Sammandrag af den christna salighetsläran». Dess förtjänst låg mest i dess korthet och dess relativt enkla framställningssätt. Den användes vid kadettskolan i Karlskrona och vid krigsakademin på Karlberg, längre fram även vid åtskilliga läroverk. — I de Gjörwellska tidskrifterna var A. medarbetare. Hans flesta bidrag utgjordes av recensioner. Dessa, som merendels behandlade teologiska arbeten, bestodo av vidlyftiga referat, beledsagade av några berömmande ord. Ett oförsiktigt uttalande i den första av dessa recensioner gav anledning till en litterär polemik mellan A. och prosten Israel Acrelius.