S August Andrée

Andrée, Salomon August, f. 18 okt. 1854 i Gränna, d antagligen 1897. Föräldrar: apotekaren Klas Georg Andrée och Jakobina Gustava Vilhelmina Heurlin. Genomgick Gränna tvåklassiga pedagogi och fem klasser i Jönköpings läroverk; elev vid teknologiska institutet 11 sept. 1871; utexaminerad 9 juni 1874; extraelev vid tekniska högskolan ht. 1887 och deltog därvid i en kurs i nationalekonomi. Ritare och konstruktör vid Göranssons mekaniska verkstad 1874; biträde å svenska avdelningen vid världsutställningen i Filadelfia 1876; bedrev praktisk ingenjörsverksamhet 1876–80 vid Nydqvist och Holms mekaniska verkstad i Trollhättan, Norrahammars bruk och såsom delägare i Stinefors mekaniska verkstad; assistent i fysik vid tekniska högskolan 13 sept. 1880–vt. 1882; deltog i meteorologiska expeditionen till Spetsbergen 1882–83; materialförvaltare vid tekniska skolan i Stockholm 1883–84; tf. överingenjör vid patentbyrån (sedan, patent- och registreringsverket) 5 dec. 1884 samt överingenjör därstädes 13 dec. 1895; tillika överlärare i experimentalfysik vid tekniska skolan 1884–89; stadsfullmäktig i Stockholm 1891–94; erhöll tjänstledighet för företagande av ballongfärd till Nordpolen 16 maj 1896. — Ogift.

Vid sidan av sin mångsidiga och med stor energi bedrivna praktiska ingenjörsverksamhet ägnade sig A. med särskilt intresse åt fysikaliska studier och undersökningar. Under expeditionen till Spetsbergen 1882–83 ledde han de luftelektriska iakttagelserna och fördes därigenom in på det område, där han skulle förvärva världsrykte, nämligen de vetenskapliga ballongfärdernas. Efter förberedande studier i aeronautik och ett par färder med den bekante luftseglaren Cetti kunde han 1893 tack vare understöd av stiftelsen Lars Hiertas minne av den franske luftseglaren G. Yon inköpa ballongen »Svea», med vilken han utförde nio framgångsrika luftfärder. De märkligaste av dessa voro den från Stockholm över Östersjön till finska skärgården 19 okt. 1893 och färden från Göteborg till Gottland 29 nov. 1894, då han slog sitt hastighetsrekord och tillryggalade 400 km. på 3 timmar. Den 15 febr. 1895 framlade han för vetenskapsakademin förslaget att i styrbar ballong med släplinor utforska norra polarområdet, och sedan han av konung Oskar, A. Nobel, O. Dickson m. fl. erhållit de erforderliga medlen, 130,000 kr., beställde han av H. Lachambre i Paris en omkring 4,500 kbm. gas rymmande ballong, som erhöll namnet »Örnen». Färden skulle utgå från Danskön, vid Spetsbergen. Ogynnsamma vindar nödgade emellertid A. och hans följeslagare, N. Ekholm och N. Strindberg, att avstå från första försöket, 1896. Nästa år skedde uppbrottet; 11 juli, efter omsorgsfulla förberedelser och sedan ballongfararna, denna gång A., Strindberg och K. Frænkel, med sin utrustning av kanonbåten Svensksund fraktats till Danskön. Om färdens förlopp vet man ej mer, än att luftseglarna, enligt ett meddelande med en brevduva, 13 juli kl. 12,30 middagen befunno sig på 82° 2' nordlig bredd och 15° 5' östlig längd, att ballongen då gick med god fart åt ostsydost och att allt var väl ombord. De underrättelser, som under de följande månaderna liksom ännu flera år efteråt ingingo, att ballongen varit sedd eller att lämningar av densamma anträffats, ha samtliga yisat sig vara grundlösa, och efterforsknings- och undsättningsexpeditioner under A. G. Nathorst till nordöstra Grönland och av J. Stadling till Sibirien m. fl. ha blott lämnat negativa resultat. Det sannolika är, enligt fackkunnigas åsikt, att ballongen förolyckats redan några få dagar efter uppstigandet, antagligen i havsområdet mellan Spetsbergen, Frans Josefs land och Novaja Semlja, och att ballongfararna då omkommit. Möjligen har ballongen blivit nedtyngd av en snö- eller iskalott, analogt med nedisningen å fartyg i de arktiska trakterna, och genom samtidigt pågående gasförlust förlorat sin bärkraft. En bdragande orsak till den sorgliga utgången kan även ha varit förlusten av släplinorna redan vid starten från Danskön, varigenom A. gick miste om ballongens beräknade styrbarhet. I alla händelser var den djärva bedriften ett stordåd och färden den långvarigaste i ballongseglatsernas historia. — A. gjorde sig även bemärkt för livliga sociala intressen.