Angeldorff, Christoffer Olofsson, till okt. 1830 Angellin, f. 7 juli 1808 i Osby, d 6 mars 1866 i Västra Alstad. Föräldrar: hemmansägaren och häradsdomaren Olof Christensson och Elsa Andersdotter. Student i Lund 8 okt. 1828; genomgick teologiska seminariet ht. 1830 och vt. 1831; prästvigd 14 juni 1831. Inträdde i prästerlig tjänstgöring i Lunds stift 1831; tjänstgjorde 1 dec. s. å.–mars 1834 först i Stångby och sedan i Dalby; huspredikant hos generalmajor Peter von Plomgren 1834; pastorsadjunkt i Västerstad s. å. och i Kristianstad 1836–40; tf. pastor vid Vendes artilleriregemente 20 apr. 1836–12 maj 1837; vik. predikant vid Stockholms stads och läns kurhus 1840–41; pastorsadjunkt i Ulrika Eleonora 1841–44; e. o. tjänstgörande hovpredikant 20 maj 1842–1 maj 1853; avlade pastoralexamen i Lund 9 dec. 1843; notarie vid Stockholms stads konsistorium 5 mars 1844–8 febr. 1848; v. pastor vid finska församlingen i Stockholm 1 dec. 1844–1845; kyrkoherde i Broby och Emislöv 24 jan. 1851 (tillträdde 1 maj 1853); kyrkoherde i Västra och Fru Alstad 16 nov. 1860 (tillträdde 1862).
Gift 1) 29 juni 1852 med Sofia Ulrika Wahlbom, f. 7 apr. 1819, d 1 juli 1853, dotter till kyrkoherden professor Karl Adolf Wahlbom; 2) 1854 med Vilhelmina Maria Augusta Wahlbom, f. 5 sept. 1824, t 18 maj 1862, syster till hans första hustru; 3) 25 nov. 1863 med Charlotta Helena Katarina Österberg, L 10 nov. 1832, t 4 jan. 1911, dotter till boktryckaren Johan Olof Österberg.
A. visade sig tidigt vara en mångfrestande natur med mera utpräglade politiska och praktiska än prästerliga intressen. Han ämnade under sin tjänstgöring i Kristianstad där uppsätta en bokhandel och besökte tidigt på året 1840 Stockholm för att knyta förbindelser med därvarande bokhandlare och förläggare. Där inkommen i politiska och litterära kretsar, beslöt han, då prästerlig tjänstgöring i huvudstaden erbjöds honom, att stanna och som biförtjänst ägna sig åt tidningsmannaverksamhet. Särskilt ville han bekämpa liberalerna, vilkas häftiga opposition vid den pågående riksdagen väckte den hetsigt konservative.mannens starka indignation, och i all synnerhet Aftonbladet, mot vilken tidning han redan 1835 polemiserat i den konservativa landsortspressen. A. skrev apr.–juli i Svenska biet en uppmärksammad artikelserie, »Skizzer», separat utgiven s. å., vari han i livlig, bibliskt färgad stil kritiserade »allmänna andan», dryckenskapen och dem, »som icke fruktade Gud utan tillbådo den stora pappersdraken». Snart, inträdde han som ordinarie medarbetare i Svenska biets redaktion vid sidan av J. K. Hellberg och J. G. Wahlström och tillhörde den till tidningens upphörande 1844. Hans hetsigt polemiska ton, särskilt i pennfejderna mot Aftonbladet, ådrog honom många personliga anfall i denna tidning, där han än kallades »Triangeldorff» och än »visen i bikupan». Missnöje yttrades emellertid även av flera bland Svenska biets konservativa gynnare, såsom ärkebiskop Wingård och Hans Järta, vilken sistnämnde klagade över att A. var för hetsig i tonen och sökte göra Svenska biet till ett »organ för pietism och nykterhetsfanatism». Sedan J. V. Palmblad 1846 uppsatt tidningen Tiden, blev A. 1847 hans medredaktör, sedan han dock först måst lova att »lägga kapson på sin bitterhet». Både Hellberg i Svenska biet och Palmblad i Tiden (den upphörde 1851) fingo riklig erfarenhet av att A. ej var skapad för löpande journalistiska småbestyr utan lämnade sina bidrag oregelbundet och mest, när hans polemiska passion satte pennan i hans hand. På högsta ort belönades han redan 1842 för sitt nit med hovpredikantsysslan. Även efter sin flyttning ned till Skåne 1853 ägnade sig A. med förkärlek åt tidningsskriveri och slog sig även på allehanda ekonomiska projekt, enligt hans minnestecknare »företag, dem han trodde bliva vinstgivande och för allmänheten gagneliga» men som »alltid misslyckades». Bl. a. experimenterade han med konstruktion av en tvättmaskin (som lär ha haft det felet att hacka sönder kläderna till trasor) och anlade en cigarrfabrik. Han verkade även som översättare av andaktsböcker.
Verner Söderberg.