Reuterswärd, släkt

Reuterswärd (Reuttersuärdh; Reutersverd; Reutersvärd), släkt, som härstammar från kh Andreas Svenonis (d 1645) i (Norra) Härene, Skar. Han efterträddes som kh av sin son Sveno Andreae (1615–58). Dennes son (Stiernman) Anders Hoof (1651–1714) deltog i slagen vid Halmstad och Lund 1676 samt Landskrona 1677, befordrades till löjtnant 1678, adlades 1690 med namnet R (så i sköldebrevet), blev ryttmästare 1703, sårades i slaget vid Helsingborg 1710 och fick s å avsked med majors karaktär.

Anders Reuttersuärdh blev i sitt första äktenskap svärfar till regementskvartermästaren Mathias Håbro, som 1720 adlades med namnet Reutercrona och blev stamfar för denna ännu fortlevande släkt. Sonen i andra äktenskapet – med Margareta Sofia Prytz, sondotter till linköpingsbiskopen Andreas Johannis Prytz – Lorentz Peter (skrev sig Pär) Reutersverd, (1708–68) deltog i pommerska kriget och fick överstes avsked 1767. I sitt första äktenskap – med Catharina Beata Bagge, sondotter till den för sitt svensktrogna uppträdande mot danskarna i Marstrand 1677 ryktbare kontraktsprosten Fredrik Bagge (bd 2) – blev han svärfar till Henric Liljensparre (bd 23).

Sonen Anders Fredrich R (1756–1828) blev 1787 löjtnant vid Royal Suédois i Paris. Sedan detta regemente upphört genom den franska revolutionen, följde Fredrich R dess f d överste Axel Fersen d y på dennes farofyllda resa från Bryssel till det franska kungaparet i Paris i febr 1792 (jfr bd 15, s 720 f). Senare blev han legationssekreterare vid den sv beskickningen i Haag 1794 och i Paris 1801, och 1803–05 hade han denna befattning i Wien. I den sv armén befordrades R till överste 1808, och 1814 fick han avsked. I RA finns bl a hans dagböcker 1792–1818 (E 5148).

Hans halvbror Pontus R (1761–1823), som var systerson till Balthasar Achates och Ernst Bogislaus von Platen (bd 29, s 342 och 344 f), deltog i kriget i Finland 1789–90 och i försvaret av Stralsund 1806–07 och fick överstes avsked 1812. En samling brev från honom i Stralsund till hans hustru Christina Eleonora Vult v Steijern finns i R:ska släktföreningens arkiv 11:1 i RA.

Han blev farfar till Pontus Henrik Wilhelm Reutersvärd (1837–99). Wilhem Reutersvärd avancerade till överste för Västgöta-Dals regemente 1890 och var chef för Första livgrenadjärregementet 1890-98. Han var svärfar till Albert Cassel (bd 7) och far till Carolina Elisabeth Christina (Stina) R (1884–1969), som var hovfröken hos kronprinsessan Margareta 1914–20, hos prinsessan Ingrid 1920–23 och därefter hos dåvarande kronprinsessan, sedermera drottning Louise ända till hennes död 1965. Stina R:s efterlämnade papper finns i RA. Bror till henne var direktören major Gustaf Fredrik Achates R (R 3). Gustaf R blev i sitt äktenskap med Elin Lamm, brorsdotter till professor Fredrik Lamm (bd 22), far till filosofie studeranden Krister Achates R (1915–37). Krister R stupade i spanska inbördeskriget under försvaret av Madrid.

Hans syster Maud R-Näsström (1920–80) avlade förskollärarexamen 1942, anställdes hos Radiotjänst 1944 och blev en av redaktörerna på Sveriges Radios kulturredaktion 1956 och på dess redaktion för litteratur och konst 1963. Genom program som Endast mamma är vaken (1947–71), som sändes kvällen före julafton, och Almanackan, blev hon en välkänd radioröst. Hon experimenterade med programformen och förnyade den; bl a födde hon 1952 med mikrofon i hand sitt fjärde barn, vilket då väckte stor uppmärksamhet. Maud R skrev även för TV, bl a den uppmärksammade barnserien Dagar med Knubbe. Hon blev även känd som författare av talrika barn- och ungdomsböcker. R:s förste make var målaren och tecknaren Armand Rossander.

R 3:s ende helbror var far ull Sven Fredrik R (1916–88). Fredrik R blev svårt sårad i finska fortsättningskriget 1941, var med i FN-bataljonen i Gaza 1957, var FN-observatör i Mellersta östern 1962 och befordrades till överstelöjtnant 1965.

Halvbror till hans far och till R 3 var kanslirådet Anders Wilhelm R (1872–1952), som var dotterson till generaldirektören Pehr Brändström (bd 6). Helbror till Wilhelm R var Carl Henrik Edvard R (1874–1947). Carl R utexaminerades från KTH 1896 och befordrades vid Allgemeine Elektrizitäts-Gesellschafts dotterbolag i Sthlm Elektriska ab AEG till VD 1902. Detta ab förde han från en ringa början fram till ett av de ledande elektriska företagen. Under R:s ledning grundades 1921 dess dotterbolag Sv ab Trådlös telegrafi (SATT), som under årens lopp byggde ett flertal rundradiostationer. 1927 tillkom på hans initiativ ett annat dotterbolag, Sv instrumentab (SIA), som framför allt inriktades på tillverkning av strålkastare och radarutrustningar för det sv försvaret. R var styrelseledamot i ab Osram-Elektraverken från dess tillkomst 1930.

Hans och Wilhelm R:s äldste helbror var Carl Pehr Pontus R (1871–1949). Pontus R befordrades 1922 till överste för Skaraborgs regemente, som han gjorde till ett av arméns erkänt bästa. Senare var han kommendant i Bodens fästning 1930–33, och efter att ha blivit generalmajor 1932 var han 1933–39 militärbefälhavare för övre Norrlands trupper. 1939 befordrades R till generallöjtnant. Bland hans skrifter märks framför allt Greklands krig 1940–41 (1943) och en biografi över morbrodern generallöjtnanten och envoyén Edvard Brändström (1947), vartill förarbeten finns i KrA.

Yngst bland hans söner i hans äktenskap med generalen Gustaf Ugglas dotter Eva var Bengt Edvard R (1916–94). Edvard R blev kansliråd i ED 1952 och expeditionschef i Utbildningsdepartementet 1965 samt var generaldirektör i Kammarkollegiet 1969–82. Hans chefstid medförde en kraftig expansion för kollegiet, både avseende personal och arbetsuppgifter. Framför allt berodde detta på att förvaltningen av en stor del av statens men även många enskilda fonder flyttades från Statskontoret till Kammarkollegiet. R var också styrelseordförande i flera museer och andra kulturella institutioner. Hans äldre bror f d översten Carl R (f 1909) har publicerat biografier över två av sin släkts tidigaste medlemmar. Deras äldste bror, f d översten Wilhelm R (f 1907) är far till f d professorn i målning vid Konsthögskolan Carl Fredrik R (f 1934).

En helbror till Anders Fredrich R blev farfars far till Carl Axel R (1875–1963). Axel R utexaminerades 1896 från Chalmers tekniska läroanstalt i Gbg och var 1907–23 chef för Jönköpings elverk och spårvägar och 1924–28 för samma stads kommunala affärsverk samt 1927–43 VD för Gbgs spårvägar, där han 1939–40 lät anlägga de första trådbusslinjerna i Sverige.

Farbror till honom var överstelöjtnanten och domänintendenten Knut Axel Herman R (1838–1930) på Åkershult i Korsberga, Jönk. Knut R publicerade Kadettlif på Karlberg för 50 år sedan (1908) och Anteckningar om Kronobergs regemente (1910) samt en skrift om släkten R. Han blev far till tio söner och en dotter, bl a intendenten vid Karlberg kapten Knut Axel Hakon R (1873–1943), som bl a skrev om sin mödernesläkt Lindström (bd 23, s 663).

Mest känd bland sönerna blev Patrik Knutsson Reutersvärd (1886–1971), som 1918–19 studerade vid Valands målarskola i Gbg och 1920 vid Académie Moderne i Paris, där han bodde till 1932. Från 1935 tillhörde han konstnärsorganisationen Färg och Form. Reutersvård var landskaps-, figur- och stillebenmålare. Han är representerad i NM och Moderna museet i Sthlm, flera sv landsortsmuseer och Kunsthalle i Hamburg.

Bror till Knut R och Patrik Reutersvård var landskapsmålaren Fritz Emanuel Reutersvärd (1878–1956). Fritz Reutersvärd blev 1920 direktör för ab Sv-franska konstgalleriet i Sthlm och 1934 VD i Konstab Färg och Form. Från 1905 var han gift med operasångaren Emilia Charlotta Matilda Jungstedt (R 2). En av Knut R:s samt Fritz och Patrik Reutersvärds bröder blev far till professor emeritus i konsthistoria i Lund, Oscar Reutersvärd (f 1915), gift med konstnären Britt Lundbohm Reutersvärd (f 1917), och till konstnären Blanche Eva Bertha Elisabeth R-Hallström (1918-53).

En helbror till Knut R dä:s farfar och till Anders Fredrich R var far till den originelle kanslisten Per Adam Reutersvärd (1786–1861), som upptecknade sånglekar och ballader.

Brorson till honom var hovmarskalken och riksdagsmannen Patric Oscar R (R 1). Patric R blev morfar till den s k "kattgreven" Gösta Hamilton (bd 18, s 90) och till riksdagsmannen advokat Carl Ossbahr (bd 28, s 400) samt farfar till löjtnanten Gösta August Cecil R (1887–1963). Gösta R var biträdande disponent vid Ferna bruks ab i Gunnilbo, Vm, 1916–29, disponent vid Jäders bruk i Arboga landsförsamling 1930–48 och slottsfogde på Drottningholm och Tullgarn från 1948 och därjämte på Rosersberg från 1952 samt blev hovjägmästare 1949.

Äldre bror till honom var Carl Reinhold Patrik R (1885–1963). Patrik R blev efter tjänstgöring i New York, Paris, Tokyo, Peking, Shanghai, Kristiania, Khvn, Berlin och Breslau legationsråd i London 1921 samt var legationsråd i Bern, Wien och Budapest 1924–28 och envoyé i Riga, Tallin och Kaunas 1928–35 och i Bukarest och Sofia 1935–49.

Hans äldste son var Carl Wilhelm Patrik R (1914–89). Carl R disputerade i Uppsala på avhandlingen On the isotopic constitu-tion of potassium (1956) och blev s å docent i fysik och laborator vid Försvarets forskningsanstalt, där han befordrades till avdelningsdirektör 1961 och var forskningschef 1967–74. Bror till honom var Reinhold Patrik Oscar R (1916–84). Reinhold R var efter tjänstgöring i Paris, Hfors, Bukarest, Vichy, Washington, Minneapolis, Pretoria, New Delhi och New York kansliråd i UD 1977–81. Ytterligare en bror var Gösta Fredrik Patrik R (1922–89). Gösta R befordrades i Kammarkollegiet till kammarråd 1966 och var avdelningschef där 1977–87. Tvillingbror till honom var professor i de bildande konsternas teori och historia vid StU Patrik R (f 1922). Deras bror f d regeringsrådet Erik R (f 1917) är far till professorn i arkitektur, särskilt utlandsbyggande, i Lund Lars R (f 1949).

Syssling till Carl Reinhold Patrik R var Nils Gösta R (1892–1980). Gösta R, som var systerson till matematikprofessorn Ivar Bendixson (bd 3), avlade realskoleexamen 1910 och vidareutbildades vid Adelsnäs trädgårdsskola i Åtvid, Ög, 1915–17 och vid Teknologiska institutet i Khvn 1920, varefter han som tvåårig statsstipendiat reste i Danmark, Frankrike, England och Tyskland. Från 1922 var han praktiserande trädgårdsarkitekt i Sthlm, och 1938–60 var han trädgårdsdirektör vid Järnvägsstyrelsen, i vilken egenskap han lät anlägga planteringar vid järnvägsstationerna landet runt. 1934–37 renoverade R Ulriksdals slottsträdgård. Han publicerade 1925 och 1946–77 talrika böcker om trädgårdar och blommor, 1944-59 flera barnböcker samt 1969 och 1976 ett par memoarböcker. R var 1923–27 gift med danskonstnären Jenny Hasselquist (bd 18, s 331). I sitt senare äktenskap blev han farfar till Mikael R (f 1964), den ene av de båda första svenskar som 1990 besteg Mount Everest.