K Gösta H Rybrant

1 Rybrant, Knut Gösta Herman, f 20 jan 1904 i Norrköping, S:t Olai, d 16 aug 1967 i Sthlm, Högalid. Föräldrar: maskinisten Axel Theodor Jonsson o Klara Amanda Fagerberg. Violinist i biograforkester i Norrköping 19, i Norrköpings orkesterfören 21, vid olika restauranger o biografer i Sthlm 22, studerade violin vid MA 27–28, andre violinist vid Sthlms konsertfören 28, studerade violin för prof C Flesch i Berlin 30, konsertmästare i SF-orkestern, Sthlm, 31–34, musikrecensent o medarb i Aftonbladet från 33 (ord 34), medarbetade i radio från 33.

G 1) 21 jan 1926(–42) i Sthlm, Matt, m Irma Maria Mårtensson, f 13 mars 1903 där, Kungsh, d 12 jan 1981 i Lerum, Älvsb, dtr till tryckeriarbetaren Arvid Herman M o Anna Alfrida Andersson; 2) 31 mars 1942 (–51) i Sthlm, Nik, m journalisten Elin Birgitta (Bigi) Bergström, f 11 aug 1909 där, Ad Fredr, d 6 febr 1959 på Uttrans länssanatorium, Salem, Sth (ej kbf där), dtr till direktören JK Karl Gunnar B o Elin Sofia Lindberg samt tidigare g m redaktören Seth Harry Ernfrid Wennberg; 3) 9 juni 1952 i Sthlm, Osc, m Maj Lydia Bergstam, f 29 juli 1918 i Högbo, Gävl, dtr till pastorn Arvid Julius B o Lydia Arfvidsson samt tidigare g m expeditionschefen Karl Hugo Bergström.

Efter anställningar i olika orkestrar på bl a biografer och restauranger i hemstaden och i Sthlm bedrev Gösta R violinstudier för Charles Barkel. R var därefter engagerad som violinist i Sthlms konsertförenings orkester och debuterade i dec 1929 med ett av kritiken lovordat solistprogram i Konserthusets lilla sal.

1930–31 bodde R i Berlin där han idkade fortsatta violinstudier. Efter hemkomsten till Sthlm blev han konsertmästare i Svensk filmindustris orkester. 1933 hade han också blivit musikrecensent i Aftonbladet och året därpå lämnade han helt musikerbanan för att enbart ägna sig åt journalistik och textskrivande.

R:s lust att skriva hade tidigt väckts och samma dag 1929 som han gjorde sin debut som violinist utkom hans första bok, romanen En sensation i december; den gavs också ut på tyska. Den följdes av Mannen som var Cobb (1930), även översatt till franska, Äventyret med skrattbomben (1931) och novellsamlingen Sensationer i valstakt (1933), alla fyllda av mer eller mindre fantastiska händelser, humoristiskt skildrade i Frank Hellers efterföljd.

Som tidningskåsör debuterade R 1936 i Stockholms-Tidningen under signaturen Stix. Fyra år senare fortsatte han sin kåsörverksamhet i Aftonbladet, nu under signaturen Flips. Där kåserade han regelbundet fram till sin bortgång.

Parallellt med sin verksamhet som tidningsman skrev R en lång rad äventyrspjäser och kabaréer för radio, de senare i samarbete med bl a kompositören Fred Winter (Sten Njurling, bd 27). R skrev också texter till radiooperetter: H K H Prins X (1933) med musik av Karl Wehle och Georg Enders samt Furstligt privilegium (1956) med musik av Jules Sylvain (Stig Hansson, bd 18).

Som revyförfattare debuterade R 1938 i Södra teaterns nyårsrevy Leve konkurrensen! och medarbetade därefter bl a i Kar de Mummas revyer på Blanche-teatern och Folkan i Sthlm med kuplettexter för artister som Hjördis Petterson (bd 29), t ex Inga orkidéer hamnar i rännsten, och Annalisa Ericson, bl a Lillprinsen möter Elisabeth. 1945 skrev R tillsammans med Georg Eliasson revyn Taggens varuhus för Nya Teatern. Deras författarsamarbete hade börjat i radio, där de gemensamt skrivit flera radiorevyer.

R skrev också filmmanuskript. Debuten på detta område ägde rum 1932 med Kärleksexpressen, som spelades in i regi av Lorens Marmstedt (bd 25) och med Isa Quensel (bd 29, s 554) i huvudrollen. För den filmen skrev R för övrigt sin första sångtext.

R var vidare en mycket anlitad och uppskattad översättare av operetter och musikaler. Sitt första uppdrag i den genren fick han 1942, när han översatte J Kerns Teaterbåten för Oscars-teatern. Under 1950-talet försvenskade han en lång rad amerikanska musikaler som C Porters Kiss me Kate, I Berlins Call me Madam, R Rodgers och O Hammersteins Kungen och jag samt, framför allt, My fair lady av A J Lerner och F Loewe, vilken ansågs särskilt svåröversatt. Sällan har en sv teateröversättning fått så mycket beröm som R:s sv text till denna musikal, som hade premiär på Oscars-teatern 1959. Under 1960-talet fick han Ingmar Bergmans uppdrag att översätta den engelska antikrigspjäsen Oh what a lovely war! för Dramatiska teatern. R översatte även operor, bl a En sällsam historia (The turn of the screw) med musik av Benjamin Britten. – Ett 100-tal schlagertexter ingick också i R:s översättningar, och han skrev vistexter för artister som Zarah Leander, bl a Sång om syrsor, och Max Hansen.