Tillbaka

Nils J Perne

Start

Nils J Perne

Tonsättare

Perne, Nils Johan, f 4 maj 1905 i Uppsala, Domk, d 27 dec 1965 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: dir Carl Johan P o Thora Nikolina Jönsson. Elev vid Sthlms handelsgymn, vid Frans Schartaus handelsinst i Sthlm 22–25, drev tills med Georg Eliasson Nils Georgs musikförlag ab o ab Nils-Georgs teaterförlag 27–38, led av styr där 30–38, teaterchef o administrativ chef inom Sandrew-koncernen från 47, chef för Södra teatern o Scalateatern 47, för Oscarsteatern 48, allt i Sthlm, led av styr för Fören Sv tonsättares internat musikbyrå (STIM). Kompositör, textförf.

G 5 juli 1950 i Sthlm, Hedv El, m skådespelerskan Svea (Sylva) Elisabet Åkesson, f 18 sept 1916 i Vinslöv, Krist, dtr till köpmannen Anton Å o Betty Johansson.

Nils P:s far, Johan P (1875–1961), var bondson men fick tidigt plats som elev i en speceriaffär i Uppsala. 1899–1917 drev han en egen affär där och spelade samtidigt en framträdande roll i detaljhandelns organisationer; bl a var han styrelseledamot i Sveriges minuthandlares riksförbund (senare Sveriges köpmannaförbund) och 1911–16 VD för dess förlagsab. Som VD för ab Sv sprit 1918–46 arbetade Johan P med framgång för att bereda en marknad för den sv sulfitspriten.

Nils P studerade vid Frans Schartaus handelsinstitut med sikte på en karriär inom affärsvärlden. Tillsammans med en studiekamrat, Georg Eliasson, började han skriva studentspex, vilka uppfördes 1925–26 och gjorde stor lycka. Bägge författarna var mycket intresserade av sv populärmusik, som under 1920-talet upplevde en storhetsperiod. 1926 levererade de sin första kuplett till en professionell revy, på Mosebacketeatern i Sthlm. De försåg även Ernst Rolf med texter, bl a genombrottslåtarna Din vår är min vår och I sjunde himlen (båda 1927). P och Eliasson använde sig härvid av den gemensamma signaturen Nils-Georg, som sedan fick ge namn åt deras förlagsverksamhet. I konkurrens med Ernst Rolf etablerade de sig 1929–30 som revydirektörer på Cirkus i Sthlm och lanserade där melodier som Roslagens vackraste ros och Ensam och titta på månen (båda 1929). Under denna period levererade de också många framgångsrika sånger till andra revyer, bl a Jungfrun på Jungfrusund till Södra teaterns nyårsrevy 1928.

Vid 1930-talets början stod P och Eliasson för flera melodier till de tidiga sv ljudfilmerna. Till 1936, när deras yrkesvägar i praktiken skildes, utgav Nils Georgs musikförlag över 400 melodier, och själva svarade de för en stor del av dessa. Sedan Eliasson ensam övertagit pseudonymen Nils-Georg och från 1938 även förlagsverksamheten, kallade sig P för Jokern och samarbetade till en början mest med Jules Sylvain (Stig Hansson, bd 18). Då tillkom succéer som Jag vet ett litet hotell (1939) och Det kommer en vår (1940). Från 1939 och i mer än ett decennium fann P den perfekte partnern i Sven Paddock (bd 28). De skapade tillsammans den framgångsrika ungdomsrevygruppen Vårat gäng, som verkade till 1948, och skrev 1942–58 sammanlagt 20 revyer för Scalateatern.

Ett av P:s bidrag till Folkans vårrevy 1940 var sången Min soldat, med omkvädet Någonstans i Sverige, som efter Ulla Billquists grammofoninsjungning blev andra världskrigets stora sv schlager. P svarade där för både text och musik. Min soldat fick framgång även i England och i USA, där bl a Andrews Sisters sjöng in den 1941 under titeln The shrine of St Cecilia. Sedan P knutits till Anders Sandrews nöjesimperium fick han mindre tid för revyskrivande. Sin främsta insats gjorde han nu som chef för Oscarsteatern, där han bl a var medproducent för den sv versionen av My Fair Lady (1959). Uppsättningen, med Jarl Kulle och Ulla Sallert i huvudrollerna, blev en enastående succé, och musikalen framfördes inte mindre än 766 gånger. – P var till skillnad från den utåtriktade Paddock blyg och tillbakadragen. Under pseudonym gjorde han dock några grammofoninspelningar.

Bror till P var Lars Gunnar P (1922–72). Han skrev ett stort antal sketcher och monologer för framförande på scen och i radio. Bl a medverkade han 1947–55 med sketcher för de revyer som uppsattes på Scalateatern i Sthlm.

Björn Englund


Svenskt biografiskt lexikon