Johan Albrecht Pripp

Pripp, Johan Albrecht, f 27 dec 1795 i Gbg, Kristine, d 8 mars 1865 där, ibid. Föräldrar: handlanden, sedermera klockaren Petter Jacob P o Maria Margareta Svensson. Elev vid Tyska skolan i Gbg 04, bodgosse hos handlanden o bryggaren F Svanander 1 okt 10, handelsbokhållare där, grundade o ledde bryggeriet J A Pripp (från 59 J A Pripp & Son) 28–62, burskap som bryggeriidkare 13 dec 33, led av kommissionen för uttaxering av bidr till fattigvården m fl inrättn:ar 37–44 o 52–53, en av föreståndarna för Gbg:s fattighus 38–58, ålderman i Bryggaregillet 40, led av komm ang fastighetsförsäkring i Städernas allm brandstodsbolag 42–58, av Borgerskapets äldste 43–58, allt i Gbg. – Medl av bl a Royal Bachelors' Club 39.

G 5 okt 1828 i Gbg, Domk, m Henrietta Amalia Hagdahl, f 27 juli 1799 i Linköping, d 16 juli 1856 i Gbg, Kristine, dtr till lanträntmästaren Johan H o Henrietta Christina Wendtlandt.

Den Prippska släktens ursprung har härletts till 1570-talet och det dåtida danska landskapet Skåne. Förfäderna var framstående affärsmän och rådmän i Helsingborg, Ängelholm och Landskrona. Efter att ha tjänat fyra år hos sin bror Hans Berndt P inflyttade P:s far Petter Jacob P (1762–1815) 1781 från Landskrona till Gbg, där han i sju år arbetade hos handelsmannen Carl Minten, i ett år hos Jacob Paulin och ett och ett halvt år hos Nicolaus Janse. Han erhöll 1793 burskap som handlande men gick 1799 i konkurs. 1799–1803 hade han tillfälliga arbeten på Joseph Halls (bd 17, s 782) mäklarkontor och på Ostindiska kompaniets magasinskontor. Petter Jacob P slutade sin levnad som klockare i Kristine församling. I ansökningshandlingarna 1803 till klockaretjänsten beskrivs familjen som utfattig och i nöd. Av kyrkorådet erhöll han senare förmaningar att sköta sin tjänst med större samvetsgrannhet.

P gick i Tyska skolan, som var knuten till Kristine tyska församling, till 1810, då han anställdes hos Frosten Svanander, som var ägare till ett av de större bryggerierna i Gbg, beläget vid Lilla Bommen på Klädpressargatan. Så småningom avancerade han till handelsbokhållare och under konkursen efter Svananders död 1828 förlorade P en del pengar. Han fick dock möjlighet att arrendera det Ekman-Brembergska bryggeriet på Stampen och på så sätt etablera sig inom näringen. Arrendesumman på 2 000 rdr måste ha varit svår att uppbringa, och det är troligt att hans blivande hustru bistått ekonomiskt.

Först 1844 kunde P köpa loss fastigheten av det Brembergska sterbhuset, men han hade under mellantiden planerat övertagandet genom att förvärva en rad grannfastigheter. Efter 1844 investerade P långsiktigt i om- och nybyggnation, bl a ett mälteri och ett boningshus med tunnbinderi.

Vid mitten av 1800-talet hade P:s bryggeri utvecklats till det största av stadens ca 20 bryggerier. 1847 var 32 personer anställda och fastighetsvärdet uppgick 1859 till 165 150 kr. Som ett erkännande av P:s ledande ställning skall hans val 1840 till ålderman i Bryggaregillet ses. – Organisatoriskt vidtogs vissa förändringar i samband med att P 1859 gjorde sin son Carl P till delägare i firman, som då fick namnet J A Pripp & Son, men P kvarstod i ledningen till 1862, då han avgick och överlämnade chefskapet till sonen. Vid sin död efterlämnade P en förmögenhet på ca 100 000 rdr riksmynt.

P var samhälleligt intresserad och tog på sig en rad uppdrag, även om han inte var direkt politiskt engagerad. Bl a intresserade han sig för stadens fattiga och fungerade som besiktningsman, t ex vid inspektioner av stadens landerier Bagargården, Stora Härlanda, Hedås, Carlsberg och Kviberg 1852–55. Vidare anlitades han flitigt som revisor för olika kommunala inrättningar och kassor.

P har karaktäriserats som en "levnadsglad man, som själv känner livet behagligt och har behov av att göra det så även för andra". Han skall ha kännetecknats "av gammaldags stränghet i allt som rörde arbetsamhet och affärsmannaheder" och han var "ända till sin död såsom ung då det gällde detta livets glädje och trevnad" (Par Bricole-ordens levnadsteckn).

P:s näst äldste son Frosten Carl Emil Pripp (1834–78) anställdes efter avslutad skolgång hos fadern och sändes så småningom till Tyskland för att studera bryggerinäringen. Han inträdde 1858 i faderns firma som kompanjon och erhöll 3 dec s å burskap som grosshandlare i Gbg. Hans uppgift i företaget blev främst att introducera den nya bayerska bryggningsmetoden, vilken redan hade börjat användas i Gbg av faderns konkurrenter. Efter det att P dragit sig tillbaka från firman införde Carl P under sin korta chefstid nya tillverkningsmetoder samt genomförde omfattande om- och tillbyggnader av bryggeriet. På grund av klen hälsa vistades han tidvis på kurort i Tyskland och åtog sig endast ett mindre antal offentliga uppdrag; bl a var han föreståndare för Gbgs fattighus 1861–66. I och med Carl P:s bortgång upphörde den Prippska släktens aktiva medverkan i företaget, som 1879 ombildades till ab under namnet ab J A Pripp & Son.