Nordenfalk, släkt

Nordenfalk, släkt, härstammande från Johan Norén (1727–1806), vars far kontraktsprosten Erik Noreens (1690–1760) i Köla, Värml, förfäder i tre generationer varit kyrkoherdar i Nor, Värml; Erik Noreens farfar var farbror till den förste Löwenhielm, och en bror till Johan Norén blev farfars far till professor Adolf Noreen (se släkttavla i bd 24, s 592).

Johan Norén var från 1747 anställd vid justitierevisionsexpeditionen, varifrån han 1770 fick avsked med revisionssekreterares karaktär. Han var då sedan 1765 gift med en dotter till den avlidne disponenten vid familjeföretaget Graningeverken i Sollefteå (nu Graninge) Jacob Clason (bd 8, s 557) och hade 1766 övertagit sin svärmors skulder mot att hon på honom överlät sina andelar i Gålsjö bruk i Boteå, Bollsta masugn i Ytterlännäs och Holms säteri – Sveriges nordligaste – i Överlännäs, allt i Ångermanland. 1771 lät han vid Björkå i Överlännäs bygga en hammare och två härdar, som överflyttats från Gålsjö. Mellan 26 okt och 17 dec s å (Boteå dopbok, HLA) adlades han med namnet N (sköldebrev i RHA antedaterat 1769). Sedan herrgården vid Holm förstörts av vådeld, lät N 1776 bygga den som ännu (1989) finns där. Han lät också anlägga en trädgård där, och han utökade och förbättrade jordbruket avsevärt.

Hans son brukspatronen Carl Fredric N (1768–1825) på Holm blev i äktenskap med sin mors systerdotter Hedvig Sophia Hiärne (1770–1848) – en sondotter till Urban Hiärnes son Carl Urban Hiärne (bd 19, s 140) – far till statssekreteraren Johan N (N 1), som blev friherre 1838 enligt 37 § RF och senare justitiestatsminister. Denne blev svärfar till generalpostdirektören Wilhelm Roos och till generalmajor Klas Hjalmar Kreüger (bd 21, s 537) samt far till landshövdingen Carl Olof Christian Johan N (N 2).

En yngre son till N 1 var Otto Wilhelm Claes Johan N (1840–1903). Otto N deltog i dansk-tyska kriget 1864 och blev därunder sårad vid försvaret av Dybböls skansar. Senare var han ledamot av Norra Kalmar läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1872–85, disponent vid släktgodset Blekhem i Törnsfall, Kalm, 1875–85, revisor och direktör i Kalmar enskilda bank 1875–78, direktör i styrelsen för järnvägen Hultsfred-Västervik 1876–85 och ledamot av Kalmar läns norra landsting 1883–85. Han befordrades i armén till överstelöjtnant 1900. Otto N skrev Kongl Andra lifgrenadierregementets chefer (1891) och efterlämnade anteckningar om sitt deltagande i dansk-tyska kriget (tr av Erland N 1931 och i utdrag 1964). Han var morfar till regeringsrådet Nils Lorichs (bd 24, s 117) och far till den även som akvarellist och tecknare verksamme majoren och hovintendenten Otto Erland Carl Johan N (1880–1965). Erland N var 1942–59 föreståndare för museet Löfstads slott i Kimstad, Ög. Efter hans död publicerades 1967 en av honom författad utförlig presentation av detta slott och dess samlingar.

N 2:s och Otto N:s äldre bror Johan N (1830–1901) blev friherre vid faderns död 1846 och magister i Uppsala på en avhandling om 1660 års regeringsform (1857), köpte 1862 säteriet Lövsta i Ytterenhörna (nu Enhörna), Söd, deltog i flera ståndsriksdagar samt var riksdagsman i FK 1867–75 och i AK 1876–81. Som medlem av det dominerande lantmannapartiet var han v ordförande i konstitutionsutskottet 1879–80 och fullmäktig i riksgäldskontoret 1879–95. Mest känd har N blivit genom sin verksamhet i FrKA, där han blev hedersledamot 1875 och v preses 1877, var preses från 1885 till sin död och tog initiativ till om- och tillbyggnad av dess hus i Sthlm. Hans vän Viktor Rydberg tillägnade honom 1877 skriften Romerska dagar och 1890 dikten Grubblaren.

Hans son kabinettskammarherren friherre Johan Axel N (1866–1958) var far till direktören friherre Johan Axel Erland N (N 3) och till fd överintendenten professor Carl N (f 1907, d 1992). Son till N 3 är ambassadören friherre Johan N (f 1934).