Murbeck (Muhrbeck), släkt

Murbeck (Muhrbeck), släkt, enligt obestyrkt uppgift härstammande från en från Flandern — där en stad Moerbeke finns — till Khvn inflyttad Johannes Matthias Mourbeque, som skulle ha varit far till en "mekaniker och arkitekt" Lorenz Muhrbeck i Skåne och farfar till släktens äldste dokumentariskt belagde stamfar, smedsmästaren Jöns M (d omkr 1735) i Karlskrona. Dennes son Nils M (f 1730; d tidigast 1766) inskrevs 1749 vid Lunds universitet och provtjänstgjorde 1750—51 i riksbanken men blev senare hovjägare ("bössespännare") hos kronprins Gustav. Han rymde undan sina fordringsägare till Skåne och Khvn och dömdes 1759 till döden för delaktighet i försök att anstifta uppror i Skåne. Efter benådning avfördes M till Sveaborg för livstids fängelse men frigavs redan 1762. En uppgift (Index över sv porträtt), att han skulle ha levat ännu på 1790-talet som "litteratör", har ej kunnat verifieras.

I ett tidigare äktenskap — med en dotter till kh Petrus Sporselius i Glömminge på Öland — var Jöns M far till kh Peter M (se nedan) och till kyrkoherdarna och magistrarna Justus Christopher Muhrbeck (1704—58) i Fosie, Malm, och Jöns Muhrbeck (1714—89) i Hemmesdynge, Malm.

Deras äldste bror, magister Lorentz Muhrbeck (1700—1769), blev superintendent i Karlskrona 1742 och teol dr 1745. Hans son Carl Fredrik Muhrbeck (1737—96) blev magister i Greifswald 1757, amiralitetspredikant i Karlskrona 1775, amiralitetspastor där 1792, titulär prost 1793, teol dr 1795 och biskop i Visby s å men dog före sin invigning. Hans efterlämnade bibliotek, som omfattade mer än 3 000 böcker och 63 handskrifter, bl a brev (jfr Pleijel) till fadern och predikningar av denne, donerades efter hans död till Västerås gymnasiebibliotek (nu Västerås stadsbibliotek) och är den största bokgåva denna institution någonsin fått. Andra söner var lektorn vid kadettskolan i Karlskrona magister Jonas Muhrbeck (1734-70) och Kilian Muhrbeck (f 1741, ej 1738; d 1796), som blev med dr i Lund 1768 och dog som praktiserande läkare i Demmin i Tyskland.

Deras äldste bror, Jöns Christopher Muhrbeck (1733-1805), blev magister i Greifswald 1757. Då den preussiska armén i början av 1758 hade sitt högkvarter där, gav han den sv överbefälhavaren G F v Rosen viktiga underrättelser om dess verksamhet. 1759—60 undervisade Muhrbeck i skrivning och räkning vid kadettskolan i Karlskrona. 1760 fick han fullmakt som adjunkt utan lön vid Greifswalds universitet på grund av de tjänster han gjort Sverige under kriget. Där undervisade Muhrbeck i matematik och filosofi, och 1763 lyckades han utverka full adjunktslön. 1767 blev han professor i moral (praktisk filosofi). 1792 förenades med denna professur professuren i teoretisk filosofi, och 1802 fick Muhrbeck kansliråds n h o v. Han blev som akademisk lärare främst känd som energisk förespråkare för den tyske filosofen Christian von Wolff. Såsom sådan kom han att bekämpa den vid 1700-talets slut frambrytande kantianismen. Han var far till med dr Julius Gustav Lorenz Muhrbeck (1770—1859), som övertog sin farbrors praktik i Demmin, och till Friedrich (Fritz) Philipp Albert Muhrbeck (1775-1827). Den senare blev magister och adjunkt vid Greifswalds universitet 1796 och gav sig därefter ut på resor. Därunder blev han i Jena bekant med filosoferna Schelling och Hegel, av vilkas idéer han blev en anhängare. Från 1800 gav Muhrbeck i Greifswald kurser som inledning till det filosofiska studiet samt föreläsningar i logik, antropologi, psykologi och naturrätt, och 1814 blev han eo professor där.

Utan påvisbart genealogiskt samband med ovannämnda personer var professor Svante Samuel M (se ovan), vars farfar, sergeanten Anders M (1791-1837), var son till artilleristen Börje Langberg (1763—1815) i Landskrona.